Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
det placeras hornen bakom öronen och i nacken” 1 eller ”då örat värkte, bakom örat”. 2 Och<br />
vidare på tinningarna koppade man om huvudet var sjukt men även mot om man var för<br />
sömnig eller som det sägs att ”då huvudet är riktigt sjukt och man antar att det är bloden<br />
som är orsaken koppar man på tinningarna och även under skuldrorna” 3 samt att ”koppning<br />
utförs vid ögonvrån på tinningarna mot allt för mycket sömnighet”. 4 Ja <strong>till</strong> och med<br />
på halsen har man koppat mot huvudvärk och svimning samt mot tandvärk eller som det<br />
heter att ”för att bota huvudvärk placerar man hornen på halsen ...” 5 eller att ”på halsen<br />
och i nacken koppar man mot svimning”. 6<br />
Men även under tungan har man koppat för att försöka bota tandvärk nämligen ”på<br />
grund <strong>av</strong> tandvärk koppar man under tungan”. 7<br />
Slutligen har det förekommit enstaka fall då man har valt att placera kopphorn uppe<br />
på hjässan för att koppa mot svindel i huvudet, värk i huvudet men även mot tandvärk.<br />
Det sägs bl.a. att ”ibland drar man även fast ett horn på hjässan då det svindlar i huvudet” 8<br />
samt att ”bl.a. värk har botats genom att koppa på hjässan” 9 eller att ”sedan placerade kopperskan<br />
hornen på hjässan (först rakades håret bort) och i hornen kom det liksom blodigt<br />
vatten – och därvid upphörde hans huvudvärk”. 10<br />
Det arkivaliska materialet visar alltså beträffande försöken att bota tandvärk att man<br />
skulle dra fast i regel små kopphorn i närheten <strong>av</strong> det värkande stället så som på hakan,<br />
kindbenen och på kinderna. Och verkan <strong>av</strong> att koppa i ansiktet har man försökt att förstärka<br />
genom att samtidigt även dra fast horn i nacken och på skuldrorna.<br />
Sammanfattandes kan man säga att en erfaren kopperska i regel har bestämt var<br />
kopphornen, vid respektive sjukdom eller krämpa bör dras fast. Följer vi kroppsdelarna<br />
uppifrån neråt och börjar med ansiktet och huvudet, kan vi konstatera att det enligt uppgifter<br />
fr.o.m. <strong>mitten</strong> <strong>av</strong> 1910-<strong>talet</strong> <strong>fram</strong> <strong>till</strong> 1970-<strong>talet</strong> har ansetts lämpligt att koppa mot<br />
tandvärk på hakan eller kindbenen på den sida där värken kändes <strong>av</strong>. Från samma tidsperiod<br />
härstammar även uppgifter om att man också har koppat på kinderna mot tandvärk<br />
liksom någon gång även mot huvudvärk. Men även övriga delar <strong>av</strong> ansiktet och huvudet,<br />
har man enligt ett flertal uppgifter från slutet <strong>av</strong> 1910-<strong>talet</strong> <strong>fram</strong> <strong>till</strong> 1930-<strong>talet</strong> koppat<br />
på, såsom bakom öronen mot tandvärk, svindel i huvudet och öronvärk liksom vid tinningarna<br />
och på halsen mot huvudvärk och svimning. Slutligen har man i enstaka fall på<br />
1920- och 1930-talen koppat uppe på hjässan mot svindel och huvudvärk.<br />
1 MV:KTKKA 735. Porkka, Laina, s. 132. 1917. Hogland.<br />
2 SKS KRA. Tuominen, Valto. Kansanlääkintä 13, s. 345. 1977–78. Räisälä.<br />
3 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 20631. 1932, uppt. 1917. Suomussalmi.<br />
4 MV:KTKKA 733. Nieminen, Väinö, s. 32. 1917. Jämsä.<br />
5 MV:KTKKA 735. Porkka, Laina, s. 77. 1917. Hogland.<br />
6 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 20620. 1932, uppt. 1921. Karungi.<br />
7 MV:KTKKA 737. Vallaskangas, Iida, s. 31. 1917. Kangasniemi.<br />
8 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 20624. 1932, uppt. 1920. Rovaniemi.<br />
9 SKS KRA. Kantojärvi, Aukusti. KRK 245:725. 1935. Karungi.<br />
10 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 279, s. 27. Räisälä. 1972.<br />
174
Change language