Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

allmän bastu på Vasagatan)” 1 samt slutligen att ”likaså har det funnits kopperskor i basturna
i Kuopio”. 2
Kopperskan måste hyra in sig i en allmän bastu, där hon kunde hålla på med att
koppa, och det var något som hörde till ett av de viktigaste arrangemangen när det gäller
hennes verksamhet. De utrymmen som under en bestämd tid kunde ställas till hennes
förfogande var då antingen bastun inom den allmänna avdelningen eller en s.k. nummerbastu
på den privata avdelningen.
Beträffande användningen av den allmänna bastun som koppningsbastu, så har det
dels förekommit att kopperskan har utnyttjat bastuutrymet i den allmänna bastun i vilket
den som koppades först badade för att därefter flytta till tvättrummet där själva koppandet
utfördes och i vilket hon, som det sägs till sitt förfogande kunde ha en tvättbänk på vilken
hon kunde koppa, 3 och dels att kopperskan hade till gång till en liten ”privat avdelning”,
som brukade kallas för nummerbastu 4 eller nummersidan 5 p.g.a. att det i en del större
allmänna bastur kunde finnas flera mindre avdelningar, vilka var numrerade. Och i fall
kopperskans verksamhet i en nummerbastu på orten var etablerad, så kunde dörren till
den bastuavdelning i vilken hon brukade ha sin mottagning vara försedd med en skylt på
vilken det stod Sarvittaja d.v.s. kopperska och som angav var hon var verksam.
Ett annat arrangemang när det gäller utnyttjandet av den allmänna bastun har varit att
man har haft bestämda veckodagar och bestämda tider då antingen hela bastun eller en
viss avdelning av bastun var avdelad just för koppning och där kopperskan kunde ta emot.
Av de tyvärr knapphändiga uppgifterna om koppningsdagar och -tider framgår det
endast att det har funnits bestämda koppningsdagar då kopperskan i den allmänna bastun
tog emot. Vilka dessa veckodagar har varit sägs det inte alltid direkt, men veckodagarna
vilka i regel har varit vardagar har dock varierat under tidernas lopp och varit något olika
på olika orter.
Såsom t.ex. att kopperskan i Saima badinrättning i Åbo 1915 tog emot varje tisdag 6 eller
om förhållandena i Uleåborg att ”i de allmänna basturna utfördes koppningen i allmänhet
på torsdag” 7 eller som det i annonsen från 1930 konstateras bl.a. att koppning utförs
i Snellmans bastu om tisdagar och torsdagar efter kl. ½9 på kvällen, men även på andra
tider enligt överenskommelse 8 eller bara att ”jag har hört att för någon tid sedan så var
även i den allmänna bastun någon veckodag reserverad som koppningsdag” 9 och att ”i
städerna har man ibland koppat även i de allmänna basturna på sådana dagar då bastun
inte var öppen för allmänheten” 10 eller slutligen att ”nog meddelade de allmänna basturna
1 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 368, s. 14. Viborg. 1972.
2 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 276, s. 15–16. Kuopio. 1972.
3 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 248, s. 2. Viborg. 1972.
4 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 174, s. 7. Kotka. 1972.
5 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 215, s. 1. Villmanstrand. 1972.
6 Turun Sanomat 25.11.1915, s. 8.
7 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 151, s. 45. Uleåborg. 1972.
8 Kaleva 19.8.1930, s. 6.
9 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 270, s. 17. Idensalm & Lapinlax. 1972.
10 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 184, s. 14. Raumo. 1972.
243