Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

uk som har varit utbrett över hela vårt land sedan långa tider tillbaka. Om koppning just
i liggande ställning berättas det redan med början i de äldsta uppteckningarna i vilka det
t.ex. heter att ”den som skall koppas är i liggande ställning på laven” 1 eller vidare att ”när
den som skulle koppas hade värmt upp sig i bastun lade den sig raklång på bastubänken
...” 2
Och samma sak framgår även av senare uppteckningar i vilka det t.ex. heter att ”sedan
om hela kroppen koppades placerade den som skulle koppa sig på magen” 3 eller att ”efter
det jag kommit ner från laven i den varma bastun kommenderade kopperskan mig på
mage på en bänk” 4 men också att ”patienten var i den heta bastun på magen på en bänk
eller på laven” 5 eller att ”den som skulle koppas var naken på en bred träbänk med ryggen
mot fönstret att man såg bra”. 6
Den bänk eller brits som då brukade finnas i bastun och på vilken man då blev koppad
i liggande ställning har för det mesta då varit helt bar. Men det har också förekommit att
man på förhand har brett ut halm på laven att ligga på när man koppades. 7
Sittande ställning har ibland också använts även om koppningen i regel utfördes
med den som skulle koppas liggande på mage på en bänk i bastun, för det har också
funnits sådana sjukdomar eller krämpor, som kopperskan ansåg det vara lämpligt att behandla
genom att ha den som då skulle bli koppad i sittande ställning. Det berättas att
kopperskan brukade ha den som skulle koppas att sitta om hon bara drog fast hornen på
sådana ställen som t.ex. i nacken, på skuldrorna, på ryggen samt någonstans i nacken. I
sittande ställning koppades man i regel också inne i stugan intill värmen från brasan i den
öppna spisen.
Om koppning i sittande ställning heter det t.ex. i en uppteckning som beskriver förhållandena
på 1940-talet att ”värdinnan satt på en bänk medan kopperskan flängde runt ”8
eller att ”sedan kom man ner från laven och en del satt medan andra låg på bänken beroende
litet på vilken del av kroppen som koppades”. 9 Och vidare sägs det att ”men om
hornen bara drogs fast på skuldrorna så har koppningen utförts sålunda att den som skall
koppas sitter på en stol med ryggen böjd” 10 eller att ”då man alltså hade badat och tvättat
sig så satt den som skulle låta koppa sig böjd på stolen och kopperskan satte först hornen
på ryggen ... 11 samt beträffande koppning i stugan att ”ja i stugan där vi bodde var det nog
bara att leta fram bunken då och en stol, bara baken utanför bunken så gick det på bästa
sätt ...” 12 berättar en kopperska.
1 MV:KTKKA 731. Mikkola, Edv., s. 182. 1917. Kalvola.
2 SKS KRA. Lumatjärvi, Eeva. 95. 1953. Parikkala.
3 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 137, s. 6. Padasjoki. 1972.
4 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 243, s. 8. Hirvensalmi. 1972.
5 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 84, s. 5. Rantasalmi. 1972.
6 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 293, s. 25–26. Muuruvesi. 1972.
7 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 397, s. 51–52. Töysä. 1972.
8 MV:AK. Viero, Taina, s. 2. 1956. Ruokolax.
9 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 218, s. 7. Tammela. 1972.
10 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 137, s. 6. Padasjoki. 1972.
11 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 335, s. 9. Sammatti. 1972.
12 EI 1977:1. Strandberg, H., s. 58. Korsnäs.
169