Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

1.2 Materialet, forskningsmetodiken, källkritiken och
frågeställningarna
1.2.1 Arkiven
Det material som föreliggande avhandling så gott som helt och hållet grundar sig på, utgörs
av arkivmaterial av olika slag, huvudsakligen i finsk språkdräkt, som sedan slutet av
1800-talet och fram till mitten av 1970-talet har samlats in vid sammanlagt sju olika kulturhistoriska-
och museiarkiv samt språkvetenskapliga arkiv, belägna främst i Helsingfors,
men även i Åbo och Uppsala.
När det gäller arkivmaterial med uppgifter om de olika formerna av blodtappning, kan
man säga att den största delen av materialet, dels i form av skriftliga uppteckningar och
dels i form av ljudbandsupptagningar, har hämtats ur två olika arkiv. Det ena är Suomalaisen
Kirjallisuuden Seuran Kansanrunousarkisto, SKS KRA (= Finska Litteratursällskapets
Folkminnesarkiv) ur vilket största delen av det äldsta materialet härstammar. Och det andra
är arkivet vid det som numera heter Kulttuurien tutkimuksen laitos vid Turun yliopisto
(= Institutionen för kulturernas utforskning vid Åbo universitet) men som i början av
1970-talet hette Turun yliopiston Kansatieteen laitos, TYKL (= Etnologiska institutionen
vid Åbo universitet) och som bidrar med ett mycket omfattande material om folkmedicin,
insamlat i början av 1970-talet.
Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Kansanrunousarkisto. Frågelistor.
Som inledning kan det konstateras i fråga om Finska Litteratursällskapets agerande vid
insamlandet av bl.a. material om folkmedicin, att man som hjälp för informanterna till
att börja med har utnyttjat den insamlingsvägledning som kallades för Taikanuotta (=
ungefär Trollnot) som sedan 1885 har utkommit i flera upplagor. 1 I den första upplagan
ingår det bl.a. ett avsnitt, avdelningen nr VIII, som handlar om hälsa och sjukvård, men
i vilken man varken frågar om koppning eller åderlåtning såsom vårdmetoder. 2 Medan
man däremot i frågelistans tredje upplaga, som utkom 1911, ställer frågor om koppning.
Man frågar om uppfattningarna om koppningens nytta och inverkan samt frågar om upplysning
ifrån detta område, så som hur många horn man tål och hur pass ofta o.s.v. 3 Exakt
samma fråga ingår även i den femte och sista upplagan av frågelistan som utgavs 1936. 4
En serie av frågelistor som informanterna har haft möjlighet att utnyttja har varit den serie
av frågelistor som var rubricerad Kymmenen kysymyssarjaa kansatieteellisten kertomusten
laatijalle (= en tiofrågorsserie avsedd för den som sammanställer etnologiska berättelser)
som uppgjorts i slutet av 1800-talet, men som även utkom i nytryck och distribuerades
1930. I samband med frågorna om bastun frågas det bl.a. för vilka andra ändamål används
bastun och vilka arbeten utförs i den? (Bastun som bostad, skäktning, slakt, koppning). 5
En annan frågelista Kansantieto (= folkkunskap) publicerades 1936 av Folkminnesarkivet
1 Mustonen 1885; Laaksonen 1983, s. 11–12.
2 Mustonen 1885, s. 399–404.
3 Mustonen 1911, s. 45.
4 Mustonen 1936, s. 45.
5 Kysymyssarja 1930, s. 23.
19