05.08.2013 Views

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

5.3 Utförandet <strong>av</strong> koppningen<br />

5.3.1 Valet <strong>av</strong> lämpliga fastdragningspunkter för kopphornen<br />

bestämdes i regel <strong>av</strong> kopperskan<br />

Efter att ha intagit en lämplig koppningsställning var man färdig för att låta kopperskan<br />

bestämma på vilket eller vilka alla ställen eller delar <strong>av</strong> kroppen som kopphornen skulle<br />

dras fast. Vanligtvis var det kopperskan själv som utifrån sin yrkeserfarenhet fick lov att<br />

bestämma vilka delar <strong>av</strong> kroppen som bäst lämpade sig som fastdragningspunkter för<br />

kopphornen.<br />

Men även om det för det mesta var kopperskan som bestämde om utplaceringen <strong>av</strong><br />

hornen så berättas det att det i enstaka fall faktiskt också har varit den som skulle bli koppad<br />

som kunde <strong>fram</strong>föra sina önskemål om på vilka delar <strong>av</strong> kroppen hornen skulle dras<br />

fast. Eller som en kopperska uttrycker sig ”jag placerade i enlighet med hur folk ville ha,<br />

det var folket som bestämde var de skulle koppas, jag bestämde aldrig, inte kunde ju jag<br />

veta var de hade något fel ...” 1<br />

Om vi tänker oss att den som skulle bli koppad ligger på mage på en bänk eller på l<strong>av</strong>en<br />

i bastun och att man då börjar så att säga uppifrån och går neråt längs kroppen så var<br />

det följande fastdragningspunkter som vanligtvis användes: nacken; skuldrorna; ryggen;<br />

korsryggen; bakdelen; låren; vaderna samt fötterna. (Se bilderna nr 15 & 16.)<br />

Medan däremot om den som skulle koppas hade placerats att sitta på en pall eller på<br />

en stol så brukar man i regel dra fast hornen på huvudet, på olika ställen i ansiktet, på<br />

armarna samt på händerna.<br />

Men det bör även påpekas att med den som skulle koppas i en sittande ställning har<br />

man också brukat dra fast kopphorn i nacken, på ryggen samt på armarna och på händerna.<br />

Man har alltså dragit fast kopphorn på flera olika delar <strong>av</strong> kroppen ibland även på<br />

flera olika delar samtidigt.<br />

Härvidlag kan det sägas att det enligt uppgifter i materialet har funnits olika kriterier<br />

enligt vilka kopperskan bestämt sig för de olika fastdragningspunkterna. Och vidare enligt<br />

dessa uppgifter är det några punkter eller ställen som ansetts speciellt lämpade och på<br />

vilka man i de flesta fall har dragit fast kopphornen. Men det har också funnits delar <strong>av</strong><br />

kroppen man inte har koppat på.<br />

5.3.2 I ansiktet, på huvudet med mindre horn<br />

Ställen <strong>av</strong> kroppen som man vid alldeles bestämda krämpor sedan länge <strong>till</strong>baka rätt så<br />

ofta också har valt att dra fast kopphorn på, har varit i ansiktet och på huvudet. Främst<br />

var det på hakan, leuka och på kindbågen, kindbenet, leukapieli men även på kinderna,<br />

posket och just under ögonen som man drog fast horn på. Men också bakom öronen, på<br />

halsen i munnen under tungan ja t.o.m. uppe på hjässan, päälaki sägs det att man har<br />

1 EI 1976:1. Strandberg, H., s. 4. 1976. Korsnäs.<br />

170

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!