Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

som kanske utan att förorsaka direkt värk hade samlats just i dessa och förorsakat dem och
att koppningen därvidlag ansågs som ett bra botemedel.
Sammanfattningsvis kan man säga att mera sällsynta sjukdomar som man också har
koppat emot har varit olika slags hudsjukdomar, utslag eller revorm liksom även finnar.
I det något knapphändiga materialet som föreligger sedan 1900-talets början fram till
1970-talet finns hudsjukdomarna uppräknade bland de andra åkommor mot vilka man
har koppat, eller som det sägs koppning har använts mot utslag, hudsjukdomar och klåda
samt mot revorm. Direkt var på kroppen kopphornen dragits fast framgår dock inte, däremot
så sägs det att vårdmetoden har varit nyttig. Det kan även påpekas, att man enligt
uppgifter om förhållanden redan från 1910- och 1920-talen har koppat ungdomar i ansiktet
mot finnar, varvid dessa avsevärt har minskat.
I samband med hudsjukdomarna kan det konstateras att det har varit rätt så vanligt att
man även har koppat mot sådana åkommor, vilka såväl enligt uppteckningar från slutet
av 1910-talet som enligt dem vilka berör förhållanden i början av 1900-talet uppträder
under benämningar sådana som bölder, svullnader eller spikbölder. Och vidare att dessa
uppträder främst i nacken, på ryggen, vid midjan, på bakdelen samt på benen varvid man
i regel har koppat alldeles intill dessa samt att resultatet har varit gott i och med att de har
försvunnit.
6.1.17 Övriga sjukdomar eller krämpor mot vilka det också har
koppats
Förutom de ovan noggrant beskrivna sjukdomarna eller krämporna, de s.a.s. vanligaste
krämporna mot vilka man har koppat, så talas det i detta sammanhang även om ett trettiotal
sjukdomar eller krämpor av något olika slag. Dessa är sådana vilka endast framgår i
form av ett kort omnämnande i högst två, tre uppteckningar härstammande från såväl de
äldre som de yngre tiderna.
När det gäller indelningen av dessa, de övriga sjukdomarna eller krämporna kan man
säga att det är sådana som är något svåra att placera in i det tidigare använda indelningsmönstret
”från huvudet ned mot fötterna”. En del av dessa krämpor har man känt av invärtes
och som har tagit sig olika uttrycksformer vilka härvidlag har definierats och namngetts
och en del uppträder i form av yttre åkommor.
De förstnämnda är sådana som bröstet är sjukt, rinta kipeä, 1 skakningar, viippootustauti, 2
ledvärk, jäsen vaiva, 3 om man blev styv, jäykistyminen, 4 värk i höften, ronkkatauti, 5 styng,
pistos, 6 gikt, kihti, 7 flygande gikt eller flen hos barn leini, 8 liksom även rakitis eller engelska
1 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 5646. 1912. Karlö.
2 SKS KRA. Hautamäki, O.K. 458. 1935. Lappo.
3 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 283, s. 8. Kuhmois. 1972.
4 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 313, s. 21. Pihtipudas. 1972.
5 MV:KTKKA 726. Kotikoski, J.W., s. 62. 1917. Korpilax; TYKL/frågebl./46: meddelare nr 120, s. 13. Kalajoki.
1972.
6 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 39331. 1941. Sodankylä.
7 SKS KRA. Tyyskä, Juho. 1941. 1907. Askola; SKS KRA. Tikkanen, Antti. 391. 1900. Kiuruvesi.
8 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 79, s. 20. Ruokolax. 1972.
297