Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bild 7. Här visas hur man inom skolmedicinen<br />
i vårt land, ännu i början <strong>av</strong> <strong>1900</strong>-<strong>talet</strong> har rekommenderat<br />
att koppglaset innan användningen<br />
bör värmas upp ovanför en spritlampa.<br />
När det uppvärmda koppglaset togs bort<br />
från lågan och placerades på huden och svalnade,<br />
drog det samtidigt fast. Trots att det<br />
<strong>av</strong>bildade redskapet är <strong>av</strong> den uppvärmbara<br />
typen <strong>av</strong> koppglas talar den ursprungliga<br />
finska bildtexten om ”uppvärmning <strong>av</strong> kopphornet”<br />
sannolikt med tanke på att boken var<br />
skriven för allmänheten. Enligt Oker-Blom &<br />
Levander 1907, s. 202.<br />
94<br />
Den folkliga benämningen ”glashorn”,<br />
som allmänt användes för just dessa<br />
koppglas visar tydligt, att det har varit det <strong>av</strong><br />
kohorn <strong>till</strong>verkade kopphornet som har varit<br />
det ursprungliga som har utgjort ett begrepp<br />
och varit den benämning som redskapet<br />
från första början har haft och på vilket<br />
det nya <strong>fram</strong>ställningsmaterialet, glaset har<br />
överförts och som har gett upphov <strong>till</strong> den<br />
något vilseledande benämningen glashorn,<br />
men som är ett slags terminus technicus<br />
som uppträder även i de yngre uppteckningarna<br />
i vårt land.<br />
Benämningen glashorn, lasisarvi är<br />
således den som helt allmänt förekommer i<br />
de olika delarna <strong>av</strong> landet. En kopperska från<br />
Sord<strong>av</strong>ala berättar t.ex. att ”om jag skulle ta<br />
de där moderna hornen de där glashornen,<br />
jo där det finns en gummiboll i ändan” 1 eller<br />
som det om en annan kopperska sägs att ”nu<br />
använder hon glashorn och koppsnäppare” 2<br />
eller som en kopperska från Österbotten säger<br />
”nu har jag de där glashornen”. 3 Beträffande<br />
glashornen så används i regel benämningen<br />
glashorn med <strong>till</strong>ägget gummiboll,<br />
och som alltså anger vilken typ <strong>av</strong> fabriks<strong>till</strong>verkade<br />
redskap det är frågan om.<br />
I de fall vanliga dricksglas sekundärt<br />
har utnyttjats att koppa med har man inte<br />
använt någon speciell benämning utan bara<br />
talat om dricksglas, 4 juomalasi eller om glas<br />
använda som kopphorn.<br />
Det uppvärmbara koppglaset är <strong>till</strong> sin konstruktion det enklaste och samtidigt även<br />
en <strong>av</strong> de äldsta typerna <strong>av</strong> blodsamlande redskap. Det består helt enkelt <strong>av</strong> en något tjockare<br />
<strong>av</strong> helt klart glas gjord kopp <strong>av</strong> varierande storlek med en mjukt <strong>av</strong>rundad klotformad<br />
topp och med en nedåt <strong>av</strong>smalnande mynning kring vilken det löper en mjukt rundad<br />
något tjockare kant. Själva storleken på dessa fabriks<strong>till</strong>verkade koppglas har givetvis, beroende<br />
på de olika <strong>till</strong>verkarna varierat något. Men de <strong>till</strong>gängliga olika instrumentkata-<br />
1 SKNA 173:1, A:15. 1959. Leskinen, Heikki. Sord<strong>av</strong>ala.<br />
2 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 245, s. 95. Metsäpirtti. 1972.<br />
3 SLS 1202, band 1976:110. Häggman, Ann-Mari, s. 72. 1976. Esse.<br />
4 MV:KTKKA 726. Kotikoski, J.W., s. 60. 1917. Korpilax.
Change language