Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

3. REDSKAPEN, VÅRDLOKALEN OCH -METODENS
UTNYTTJARE
3.1 Koppningsredskapen
3.1.1 Blodsamlande redskap från antiken till nya tiden
När det gäller de olika blodtappande vårdmetoderna som använts i vårt land, så har de
alla utnyttjats sedan långa tider tillbaka och detta givetvis inte enbart hos oss. Av dessa så
är såväl användningen av blodiglar som åderlåtningen och koppningen sådana metoder
vars rötter går tillbaka till antiken – i en del fall t.o.m. ännu längre. Men vi skall i detta
sammanhang dock koncentrera oss på koppningen och dess historia och härvidlag börja
med redskapen. Det som jag strävar efter är att till att börja med ge ett slags introducerande
redovisning av koppningsredskapens historia i den form detta framkommer inom
Europa dels i de efterlämnade skriftliga källorna och dels i form av bevarade redskap eller
avbildningar av redskap.
Beträffande såväl vårdmetoden som redskapen så kan man säga att det i främsta hand
är de antika och senare de medeltida medicinska auktorerna och deras bevarade skrifter
som härvidlag har utnyttjats. 1 För i dessa skrifter ingår det uppgifter om användningen av,
eller skall vi hellre säga en rekommendation till användningen av de olika blodtappningsmetoderna,
ibland dessa då även koppningen och de härvidlag använda olika redskapen,
vilkas funktion i regel också berörs i dessa skrifter. Blodtappningsreglerna och -anvisningarna
har sedan kopierats för att utnyttjas av senare medicinska författare, i såväl de
medeltida handskrifterna som de första tryckta läkarböckerna, vilka publicerades i början
av nya tiden.
Men förutom de ovan beskrivna skriftliga uppgifterna, så har vi även ett enastående
efterlämnat material, som visar vilka olika slag av redskap som faktiskt har använts och
detta i form av såväl bevarade koppningsredskap som avbildningar av dylika. I vilken utsträckning
man sedan har följt reglerna och faktiskt utnyttjat redskap av det slag som ovan
har nämnts, kan vi givetvis inte med säkerhet fastslå. Men redan förekomsten av dylika
redskap och regler talar för att dessa nog också torde ha använts.
I överensstämmelse med den allmänna beskrivningen av vårdmetoden, skall vi inleda
med att beskriva de olika koppningsredskapen, deras benämningar, form, material, storlek,
konstruktion och funktion. Det som här intresserar, är vilka de redskap var som redan
under antiken har utnyttjats för att, dels samla och dels efter en eventuell uppristning i
huden, dra ut ond blod ur kroppen och vad redskapen har kallats och av vilket slag av
1 Såsom t.ex. skrifterna av Celsus, Galenos och Paulus från Egina, vilka har ett speciellt avsnitt just om koppning
i sina skrifter. Men i dessa skrifter förekommer det förutom koppningsavsnitten också spridda uppgifter om
vårdmetoden. Liksom det i en del andra antika medicinska auktorers såsom t.ex. i Hippokrates, Oreibasios och
Aretaios skrifter ingår uppgifter om vårdmetoden. Lampros 1895, se t.ex. fotnotshänvisningarna, s. 1–62.
70