Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

av det värkande stället, direkt på tandköttet för att suga ut blod, 1 vilket ju har varit det
vanligaste stället för applicering av blodiglar.
När det gäller tandvärken kan det konstateras att man även har försökt att bota denna
genom att slå åder under tungan, 2 på halsen 3 eller på kinden 4 men även i nacken 5 och på
armen 6 samt på handen, speciellt vid tumgrenen har man åderlåtit. 7 Men man har även
öppnat en åder på stortån, respektive lilltån mot tandvärk. 8
Krassning har härvidlag dock inte använts.
7.1.5 Värkande skuldror, ryggvärk och reumatism koppades på
skuldrorna och på ryggen
En krämpa som man med fördel tycks ha koppat mot, har varit värkande skuldror som
omtalas i uppteckningar redan i början av 1900-talet. Beträffande botandet av värkande
skuldror så har det rått en stor enighet om att man härvidlag har koppat just på skuldrorna.
Men även om värk i skuldrorna lämpligen tycks ha botats med hjälp av koppning så
finns det enstaka uppgifter om att också åderlåtning har använts mot värk i skuldrorna. 9
Blodiglar eller krassning har dock inte använts i detta fall.
En av de många olika krämpor mot vilken man också har koppat, har varit mot ryggvärk,
varvid man då i regel har dragit fast kopphornen på ryggen. Men även andra delar
av kroppen, så som nacken, skuldrorna, bakdelen ja t.o.m. vaderna, samt ställen ovanom
knäna har utnyttjats som fastdragningspunkter.
Mot ryggvärk har man också åderlåtit och härvidlag öppnat bl.a. vid vaderna och bakom
vristen. 10
Däremot har varken blodiglar eller krassning använts mot ryggvärk.
En av de mera sällsynta krämpor mot vilken man även har koppat har varit reumatismen
som man har strävat efter att bota genom att koppa där man kände av värken och där
det bara har varit möjligt att dra fast kopphornen.
I några uppteckningar nämns det också att man har åderlåtit mot reumatism. 11
Medan varken blodiglar eller krassning har i detta fall utnyttjats.
1 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 319, s. 17. Muuruvesi. 1972; TYKL/frågebl./46: meddelare nr 245, s. 95–96.
Metsäpirtti. 1972; TYKL/frågebl./46: meddelare nr 372, s. 15. Hauho. 1972.
2 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 20648. 1932, uppt. 1917. Piippola; MV:KTKKA 733. Nieminen, Väinö, s. 32. 1917.
Jämsä; MV:KTKKA 726. Kotikoski, J.W., s. 62. 1917. Korpilax.
3 SKS KRA. Andersson, A.G. 344. 1901. Tusby; Valve 1912, s. 41.
4 Valve 1912, s. 41. SKSÄ 217:29. 1976. Rausmaa, Pirkko-Liisa. Sysmä.
5 Valve 1912, s. 41.
6 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 22016. 1913. Perho.
7 SKS KRA. Andersson, A.G. 344. 1901. Tusby; Valve 1912, s. 41; MV:KTKKA 732. Mikkonen, Adam, s. 38. 1917.
Kajana lkm; TYKL/frågebl./46: meddelare nr 245, s. 23, 27. Metsäpirtti. 1972; TYKL/frågebl./46: meddelare nr
280, s. 22. Uskela. 1972.
8 Valve 1912, s. 41; MV:KTKKA 726. Kotikoski, J.W., s. 61. 1917. Korpilax; TYKL/frågebl./46: meddelare nr 137, s.
12. Padasjoki. 1972.
9 SKS KRA. Moilanen, Matti. E 138, 3283. 1937. Sordavala; SKS KRA. Poutanen, Herman. KJ 17:5870, s. 6. 1957.
Kronoborg.
10 SKS KRA. Hörtsänä, Hugo. 1070. 1953. Orivesi; TYKL/frågebl./46: meddelare nr 137, s. 12. Padasjoki. 1972.
11 SKS KRA. Mannonen, Ulla. 1015. 1936. Koivisto; SKS KRA. Poutanen, Herman. KJ. 17:5870, s. 5. 1957. Kronoborg;
TYKL/frågebl./46: meddelare nr 344, s. 9. Vampula. 1972.
311