Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

var genom tjusning varvid man genom att blidka eller skrämma skulle oskadliggöra sådana
djur som förorsakade skada. 1
För att motverka sjukdomar användes böner och offer, varvid man använde sig av flera
olika saker såsom silver, guld och andra metaller. Man använde sig även av tjusning, eg.
döfning för att oskadliggöra sådant som ansågs ha förorsakat skada. 2 Vidare sägs det, att
det andra förnämsta syftemålet för den magiska medicinen var att avlägsna sjukdom som
redan hade drabbat en. Och i fråga om sjukdomen konstaterar Lönnrot att den till sitt
uppkomstsätt var tudelad, d.v.s. det onda var antingen skickat av någon ibland gudarna
(jumalan tauti) eller så var sjukdomen tillkommen genom illvilliga människors stämplingar
(panentatauti). 3
I den sista delen redogör Lönnrot för botandet av sjukdom, varvid han konstaterar att
det viktigaste var att känna till dess ursprung för att man överhuvudtaget skulle kunna
bota den. Därför sysselsätter sig en stor del av de magiska sångerna med att utreda sjukdomarnas
ursprung. Botandet, som alltså innebar att man i första hand tog reda på sjukdomens
ursprung, försiggick vanligtvis i en uppvärmd bastu varvid botaren under extas
utredde sjukdomens ursprung. 4 När botaren ansåg sig ha funnit sjukdomens ursprung
förvisade han sjukdomen till sin ursprungsort. Dessutom använde sig botaren av olika
slag av manipulationer. 5 De läkemedel som användes vid kuren var oftast enkla saker såsom
snö, is, mjölk, honung, salt, svavel, kol o.s.v. Alla läkemedel gjordes dock vanligtvis
kraftigare genom läsning. 6
Tudelningen av sjukdomarna enligt uppkomstsättet, kom att länge prägla det folkmedicinska
tänkandet i Finland och har av senare tiders forskare tillskrivits just Lönnrot. Men
Lencqvist talade ju redan 1782 om att man ansåg, att en del av sjukdomarna var förorsakade
av ett gudomsväsende och en del av ”onda människor”. 7
2.1.2 Trollformler och magisk folkmedicin sedan början av
1900-talet
Efter Lönnrots lovande inledning, kom folkmedicinforskningen i Finland sedermera att
ligga nere fram till slutet av 1800-talet då man vid utforskandet av de finska trollformlernas
ursprung, även så smått började intressera sig för trollformler använda vid sjukdomsbot.
8
F.A. Hästesko avslutade i början av 1900-talet serien av avhandlingar om trollformlerna
då han 1910 publicerade sin avhandling Länsisuomalaiset tautien loitsut, (= Om
de västfinska sjukdomstrollformlerna). Avvikande från Lönnrot, vars tudelning av sjukdomarnas
ursprung Hästesko ansåg vara vilseledande, 9 indelar han sjukdomarna i såda-
1 Lönnrot 1832, s. 6–7.
2 Lönnrot 1832, s. 6.
3 Lönnrot 1832, s. 9.
4 Lönnrot 1832, s. 10–13.
5 Lönnrot 1832, s. 14–15.
6 Lönnrot 1832, s. 15–16.
7 Lencqvist 1782, s. 22–23.
8 Laaksonen 1983, s. 13–14.
9 Hästesko 1910, s. 321.
40