Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

I samband med att man koppade på armarna och händerna brukade man dra fast
kopphorn också på andra delar av kroppen, främst på skuldrorna, på ryggen och i nacken
men även i så gott som lika stor utsträckning på fötterna. Mera sällan talas det däremot
om att man har koppat på låren, vaderna och bakdelen i samband med koppning på armarna
och händerna. Då det ansågs vara lämpligt att dra fast kopphorn just på armarna
och händerna har detta i regel gjorts med den som skulle koppas i sittande ställning hållande
armarna och händerna framsträckta. Men man har också kunnat koppa, speciellt på
överarmarna med personen i fråga i liggande ställning.
Sjuka händer och värk i armarna har, när det gällde armarna lett till att man har
valt att dra fast kopphorn på dessa. Det sägs att i de fall att händerna var sjuka, man led
av värk i armarna att man då valde då att dra fast horn på de ställen där värken kändes
av, men även vid bot mot tandvärk har man valt att koppa på armarna. Och i fråga om
handlederna har kopphorn dragits fast på dessa om händerna värkte eller kändes domnade
eller var känslolösa liksom även mot tandvärk. Vid tumgrenen, tumvecket har man
koppat då händerna var sjuka, värkte var domnade eller var känslolösa, då fingrarna var
domnade eller hade sprickor på sig, men också mot tandvärk ansågs det hjälpa.
Beträffande kopphorn på armarna och händerna berättas det redan 1917 att ”då händerna
är sjuka, så vanligtvis sätter man tre horn, ett på överarmen det andra på underarmen
invid armvecket och det tredje på handleden” 1 och en kopperska berättar något
senare att ”på händerna och på ryggen koppade jag då händerna var sjuka och det var ond
blod i dem”. 2 Och i slutet av 1930-talet sägs det att ”vid tandvärk kunde man slå åder i
munnen under tungan, koppa på halsen, armarna, knäna, hakan och på ansiktsmusklerna
allt i enlighet med kopperskans överväganden”. 3 Senare svaras det på frågan om var man i
allmänhet drog fast hornen att ”alldeles där människan behövde på skuldrorna, armarna
och låren samt ryggen” 4 samt att ”man har dragit fast horn på alla ställen i huvudet, i
nacken, på skuldrorna, på ryggen, låren, benen, armarna, bröstet och på halsen givetvis
på de ställen där värken befann sig”. 5
Domnade, värkande händer har varit en lämplig orsak till koppning på handlederna,
och om vilket det redan i de äldsta uppteckningarna sägs att ”då händerna börjar
domna på grund av bloden, då det känns som nålar som sticks i dem och de domnar då
koppar man på tumgrenen och utanpå handleden” 6 och vidare något senare att ”då det
värker i handen, drar man fast ett horn på handleden” 7 liksom det även i en uppteckning
av mycket senare datum konstateras att ”om det värkte i händerna så koppade man på
handlederna eller litet ovanför”. 8
1 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 20633. 1932, uppt. 1917. Piippola.
2 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 20620. 1932, uppt. 1921. Karungi.
3 SKS KRA. Nurmi, Toivo. 546. 1937. Säminge.
4 SKSÄ 149:35. 1973. Jauhiainen, Marjatta. Valtimo.
5 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 257, s. 19. Ylöjärvi. 1972.
6 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 20632. 1932 uppt. 1917. Pudasjärvi.
7 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 20624. 1932, uppt. 1920. Rovaniemi.
8 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 342, s. 16. Kittilä. 1972.
177