Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

i det slag som den onda bloden försvann” 1 eller att det av denna koppning ”blev bättre” 2
eller vidare att resultatet efter det att man koppat bort en större mängd dålig blod har varit
”att den här koppningen hjälpte” 3 eller slutligen att ”min ryggvärk upphörde sålunda då
12 horn sugits fast på ryggen”. 4 Ett resultat som man var övertygad om hade åstadkommits
tack vare att den onda bloden hade avlägsnats ur kroppen.
Sammanfattningsvis kan man säga att ryggvärken omtalas som en skild krämpa i
några uppteckningar med början fr.o.m. slutet av 1910-talet i.o.m. att man då nämner
ryggvärken som en bland en del andra krämpor som vårdmetoden används emot. I några
av de sentida uppteckningarna finns också resultatet av koppandet mot ryggvärk närmare
beskrivet. Beträffande ryggvärken, sägs det redan i slutet av 1910-talet att man i de allra
flesta fall har ansett att ryggen härvidlag har varit ett lämpligt fastdragningsställe för hornen.
Men förutom på ryggen, sägs det såväl i de äldsta, som i de senare gjorda uppteckningarna
beskrivande äldre tiders förhållanden, att man också har koppat på bakdelen,
benen, vaderna samt på fötterna mot ryggvärk. Slutligen har man enligt uppgifter redan
fr.o.m. slutet av 1910-talet koppat mot ryggvärk med ett stort antal horn varvid mängder
av ond blod avlägsnats, vilket sägs ha hjälpt.
6.1.11 Ischias
Sedan har vi också den värk som kallas för ischias och som även finns skilt omnämnd i
detta sammanhang. Koppning mot ischias omtalas dock i ett fåtal av de yngre uppteckningarna,
vilka alla dessutom är mycket glest utspridda i de sydostliga delarna av landet
belägna landskapen. Det att belägg över koppning mot ischias saknas från övriga delar av
landet torde bero på att beläggen i detta fall är så få. De benämningar på denna höftvärk,
ischiasen som använts på finska har varit varit iskias 5 eller iskias-tauti 6 Att ischias är ett
begrepp som man har börjat tala om först under 1900-talet visas av att ischias, iskias som
uppslagsord saknas såväl i Gananders som i Lönnrots lexikon. 7
Det heter t.ex. att ”jag hade en svår ischiasvärk i korsryggen, så det var ingenting annat
som hjälpte än koppning” 8 eller att ”vård gavs alltid vid behov mot alla slag av värkar,
tandvärk, reumatisk värk, ischias, ledgångsreumatism” 9 eller att ”koppning hjälpte då man
har ... ischias som gör att man haltar på foten”. 10
Beträffande de ställen av kroppen på vilka kopphornen har dragits fast vid botandet av
ischias kan man konstatera, att det åtminstone av en enkel teckning framgår att kopphornen
har dragits fast dels i trakterna av korsryggen på ena sidan av höfterna och dels på
1 SKSÄ 73:10. 1960. Helander, Esa. Urjala.
2 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 6, s. 24. Kirvus. 1972.
3 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 235, s. 10. Rautus. 1972.
4 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 298, s. 117. Siilinjärvi. 1972.
5 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 264, s. 4. Ilomants. 1972; TYKL/frågebl./46: meddelare nr 245, s. 21. Metsäpirtti.
1972.
6 SKS KRA. Ljung, Alfred J. Kansanlääkintä 7, s. 1. 1977–78. Kotka.
7 Ganander (1786) 1937–38, s. 224; Lönnrot I 1874, s. 334.
8 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 29, s. 4. Kides. 1972.
9 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 185, s. 16. Hirvensalmi. 1972.
10 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 245, s. 21. Metsäpirtti. 1972.
287