Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
6.1.2 <strong>Koppning</strong> – ett allmänt botemedel mot alla slags sjukdomar<br />
eller krämpor<br />
Innan vi övergår <strong>till</strong> en närmare redogörelse <strong>av</strong> de sjukdomar eller krämpor mot vilka<br />
man har koppat i enlighet med schemat ”från huvudet mot fötterna” bör det först redogöras<br />
för koppningen använd som ett botemedel mot, som man något generaliserande sade<br />
”alla slags sjukdomar eller krämpor”. Användningen <strong>av</strong> koppningen som ett allmänt botemedel<br />
är också det som i regel allra först omnämns i det arkivaliska materialet i samband<br />
med redogörelserna för mot vad koppningen användes.<br />
När det talas om koppningen utnyttjad som ett allmänt botemedel är det vanligen fråga<br />
om botande <strong>av</strong> värk, på finska särky, eller kolotus utan en närmare definition <strong>av</strong> någon<br />
bestämd del <strong>av</strong> kroppen där just värken känns <strong>av</strong>.<br />
Redan fr.o.m. uppteckningarna gjorda i början <strong>av</strong> <strong>1900</strong>-<strong>talet</strong> talas det bl.a. om att förr<br />
i världen var koppningen någonting oundgängligt som användes mot rätt så många sjukdomar<br />
eller som var i allmänt bruk som botemedel mot nästan alla slags sjukdomar. När<br />
det gäller uppgifterna om koppningen använd som ett allmänt botemedel så finner man<br />
att dessa är mer eller mindre jämnt utspridda över praktiskt taget hela landet, från Lappland<br />
i norr <strong>till</strong> Egentliga <strong>Finland</strong> i sydväst och Sydkarelen i öster. Det konstateras redan i<br />
början <strong>av</strong> <strong>1900</strong>-<strong>talet</strong> bl.a. att ”koppningen ansågs förr i världen vara oundgänglig ...” 1 eller<br />
att ”koppningen var ett mycket allmänt använt botemedel i skogarna i Vesilax ännu åren<br />
<strong>1900</strong>–1906” 2 samt att ”koppningen var tidigare ett mot synnerligen många sjukdomar använt<br />
botemedel” 3 eller ”att låta sig koppas var förr ett botemedel mot många fel en mycket<br />
allmän vårdmetod”. 4<br />
Men det var inte enbart <strong>av</strong> materialet från början <strong>av</strong> <strong>1900</strong>-<strong>talet</strong> som det <strong>fram</strong>går att man<br />
har uppfattat koppningen som ett slags allmänt botemedel det samma <strong>fram</strong>går även <strong>av</strong> det<br />
yngre materialet. Det heter t.ex. i en uppteckning från början <strong>av</strong> 1970-<strong>talet</strong> att ”koppning<br />
användes i allmänhet mot alla värkar eftersom man trodde den <strong>av</strong>lägsnar ond blod ur<br />
kroppen” 5 eller om koppningen vidare att ”i allmänhet torde den uppfattningen ha varit<br />
rådande att just den där bloden förorsakade nästan alla sjukdomar och var den [koppningen]<br />
nu inte en bra medicin mot allting” 6 eller att ”kopperskan utnyttjades vid nästan<br />
varenda sjukdom” 7 samt slutligen att ”koppning använde de mot alla slag <strong>av</strong> sjukdomar<br />
som förorsakade värk ...” 8<br />
Beträffande användningen <strong>av</strong> koppning som ett allmänt botemedel så är det som kanske<br />
tydligare än i fråga om krämporna i bestämda delar <strong>av</strong> kroppen så som t.ex. huvudvärk<br />
som det <strong>fram</strong>går, att det man med koppningen utnyttjad som ett allmänt botemedel<br />
1 MV:KTKKA 723. Heinonen, Iida Maria, s. 6. 1917. Halikko.<br />
2 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 129, s. 5. Vesilax. 1972.<br />
3 SKS KRA. Nurmi, Toivo. 546. 1937. Säminge.<br />
4 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 370, s. 15. Heinjoki. 1972.<br />
5 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 323, s. 2. Sääksmäki. 1972.<br />
6 SKSÄ 145:9. 1974. Salo, Lasse. Sakkola.<br />
7 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 145, s. 8. Mynämäki. 1972.<br />
8 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 243, s. 11. Hirvensalmi. 1972.<br />
269
Change language