Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

har sparat en gammaldags koppyxa eller koppningskniv, som de hackade upp sår med. 1
Något överraskande, kan det om de yngre i Östra Finland verksamma kopperskorna eller
kopparna, konstateras att dessa i regel föredrog att hacka upp såren med en koppyxa eller
en koppningskniv. En del anser att man med en ”modern” nytillverkad koppsnäppare
missar den individuella känslan vid behandlingen. 2 Men även om de nyss nämnda kopperskorna
i Östra Finland hade föredragit att utnyttja de gamla blodristande redskapen, så
har dock många kopperskor eller koppare på andra håll i landet på senare tider skaffat sig
en ”modern” koppsnäppare, i regel då från utlandet. För på senare tider har det åter börjat
tillverkas dylika i ett begränsat antal, vilket har gjort att de har blivit dyra i inköp. 3 Det berättas
om att en av dessa moderna kopperskor t.o.m. har specialiserat sig på att importera,
men även underhålla dylika moderna koppsnäppare i vårt land. 4
Det som speciellt betonas i samband med beskrivningen av koppningen på senare tider,
är en synnerligen noggrann rengöring av de olika koppningsredskapen. Av de äldre kopperskorna
verksamma i Östra Finland är det någon enstaka som nämner att kopphornen
bör sköljas med varmt vatten eller att de bör ligga i blöt i 5 minuter i ljumt vatten innan
användningen. 5 Men det sägs också mera allmänt att koppningsredskapen tvättas före och
efter användningen med hett vatten och tvål. 6 Medan däremot de yngre kopperskorna
säger att kopphornen av plast med gummibollar efter användningen bör tvättas med desinficerande
tvättmedel och därefter kokas i 15 minuter, men också att de bör kokas efter
användningen liksom även koppyxan. 7 Eller vidare att kopphornen av plast bör ligga i
blöt i varmt vatten samt att koppningsredskapen efter användningen bör desinficeras. 8
Åtgärder som är helt i linje med de noggranna instruktioner som ges i den tidigare
omtalade handboken. För i dessa instruktioner talas det inledningsvis om betydelsen av
att se till att koppningsredskapen är hela och i gott skick. Det ges vidare exakt information
om vilka olika desinfektionsmedel som lämpar sig för dagens koppningsredskap samt
hur dessa medel skall användas för att man skall hålla redskapen rena för att undvika
infektioner. 9
De olika sjukdomarna eller krämporna som man på senare tider hos oss har
koppat emot, är något som det efter de ovan framlagda mer eller mindre tekniska beskrivningarna
av vårdmetoden kan vara motiverat med att här uppmärksamma. Av intresse är
det också att se på vilka olika delar eller ställen av kroppen och enligt vilka kriterier som
de, i regel av plast använda blodkopparna har klämts fast. En granskning av de olika sjukdomarna
eller krämporna mot vilka man har koppat visar att det enligt uppgifter bl.a. av
kopperskor intervjuade i Östra Finland, på senare tider har varit vanligt att koppa mot huvudvärk,
s.a.s. i närheten, med blodkopparna fastsugna i trakterna av nacken och därifrån
1 Rinne 2000, s. 57−58, 60−62, 64, 68−69, 74, 78 & 86.
2 Rinne 2000, s. 74, 76, 78 & 86.
3 Tuulensuu & Hemmilä 1998, s. 18.
4 Tuulensuu & Hemmilä 1998, s. 74−77.
5 Rinne 2000, s. 56−57 & 69.
6 Vaskilampi & Hänninen 1981, s. 1177.
7 Rinne 2000, s. 76 & 78.
8 Rinne 2000, s. 87 & 91.
9 Tuulensuu & Hemmilä 1998, s. 44−45.
335