Arkivets bandupptagningar: 1973:95; 1976:110. Turun yliopisto, Kulttuurien tutkimuksen laitos, tidigare Turun yliopiston Kansatieteen laitos TYKL, (Etnologiska institutionen vid Åbo universitet), Åbo Enligt institutionens senaste instruktioner på dess hemsida, har alla de meddelare vilka svarat på den <strong>av</strong> Insamlingsarkivets (KeA 46, 1972) utsända frågelista, <strong>till</strong>delats ett eget löpande nummer i enlighet med den vid arkivet i samband med insamlingen uppgjorda alfabetiska maskinskrivna förteckningen. Och den <strong>av</strong> författaren i samband med föreliggande <strong>av</strong>handling uppgjorda förteckning över alla dessa meddelare i en mycket strikt alfabetisk ordning har sänts in <strong>till</strong> institutionen vid Åbo universitet. Och de meddelare vilkas svar om de olika blodtappningsformer som utnyttjats här har följande nummer. Meddelare nr: 2, 6, 9, 10, 11, 14, 15, 17, 18, 29, 31, 32, 36, 39, 48, 52, 59, 60, 61, 66, 67, 71, 75, 76,77, 79, 82, 84, 87, 92, 98, 102, 103, 104, 112, 113, 114, 116, 120, 123, 124, 129, 132, 135, 137, 138, 143, 145, 151, 152, 157, 158, 159, 164, 165, 169, 174, 176, 177, 178, 182, 183, 184, 185, 186, 187, 188, 190, 193, 194, 196, 197, 198, 199, 201, 202, 204, 205, 210, 211, 212, 215, 216, 217, 218, 219, 220, 221, 222, 223, 225, 228, 235, 236, 237, 238, 239, 243, 244, 245, 248, 249, 250, 251, 253, 257, 258, 259, 260, 261, 263, 264, 265, 266, 267, 270, 272, 273, 274, 275, 276, 278, 279, 280, 282, 283, 284, 285, 286, 287, 291, 293, 294, 296, 298, 300, 301, 302, 305, 307, 308, 311, 313, 316, 318, 319, 320, 323, 328, 329, 332, 334, 335, 339, 340, 341, 342, 344, 345, 349, 351, 352, 353, 358, 359, 361, 363, 364, 366, 367, 368, 369, 370, 372, 375, 377, 381, 385, 386, 387, 389, 393, 396, 397, 398, 400, 401, 402. Institutet för språk och folkminnen, f.d. Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ULMA Svar på Landsmålsarkivets frågelista M 101, 1936: 9850, 1936; 9885, 1936; 9922, 1936; 9930, 1936; 9977, 1936; 10013, 1936; 10181, 1937; 10190, 1937; 10359, 1937; 10429, 1937; 10455, 1937; 10727, 1937; 10902, 1936; 11276, 1938; 11690, 1938; 11690, 1938; 12979, 1939; 15677, 1942; 17537, 1945; 19509, 1948; 27861, 1970; 27941, 1970. Bildkällor Författarens samlingar: 8, 11, 12. Helsingfors universitetsbibliotek: 4, 10. Helsingfors universitetsmuseum, Arppeanum: 5. Museiverket, Etnografiska bildarkivet: 6, 14, 17, 18, 19, 21. Turun yliopisto, Kulttuurien tutkimuksen laitos: 15, 16. Föremålskällor Helsingfors universitetsmuseum, Arppeanum, Medicinhistoriska samlingarna, koppningsredskap. Musées Royaux d’Art et d’Histoire, Bryssel, Antiksamlingarna, koppningsredskap från antiken. 342
The Science Museum, London, Medicinhistoriska samlingarna, koppningsredskap från antiken. Die Staatlichen Antikensammlungen, München, Antiksamlingarna, koppningsredskap från antiken. Teir, Harald, Sideby, Privatsamlingar, koppningsredskap. 343
- Page 1 and 2:
Etnologi Institutionen för filosof
- Page 3:
Multiprint Oy, Helsingfors 2012. Ti
- Page 6 and 7:
6 3.3.2 Medelålders och äldre per
- Page 8 and 9:
8 6.1.10 Ryggvärk var en mindre va
- Page 11 and 12:
FÖRORD Föreliggande avhandling be
- Page 13 and 14:
INLEDNING Koppningen, som en av de
- Page 15 and 16:
Inom den folkmedicinska litterature
- Page 17 and 18:
1. KOPPNING - EN VÅRDMETOD SOM FOR
- Page 19 and 20:
1.2 Materialet, forskningsmetodiken
- Page 21 and 22:
Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran
- Page 23 and 24:
var här om åderlåtning, koppning
- Page 25 and 26:
Det i denna avhandling, i såväl u
- Page 27 and 28:
nackorna, vilka blev tillgängliga
- Page 29 and 30:
Blodkoppen. När det gäller den hi
- Page 31 and 32:
eller uppgift i de olika informante
- Page 33 and 34:
utnyttjat texten i originaluppteckn
- Page 35 and 36:
Blodtappning i botande syfte, såso
- Page 37 and 38:
fanns det några för koppning dire
- Page 39 and 40:
2. TIDIGARE FORSKNING, NÅGRA BEGRE
- Page 41 and 42:
na vilka var förorsakade av övern
- Page 43 and 44:
säregen för finnarnas folkmedicin
- Page 45 and 46:
en ande, projektilförklaringen och
- Page 47 and 48:
för kiropraktorernas arbete. Inled
- Page 49 and 50:
Bayfield inleder sin historiska red
- Page 51 and 52:
liksom även i olika sammanhang vid
- Page 53 and 54:
enämning som också använts på l
- Page 55 and 56:
ning i vilken det konstateras att e
- Page 57 and 58:
2.4 Den historiska referensramen r
- Page 59 and 60:
ämnen förefinnas i för liten ell
- Page 61 and 62:
i beröringsytan med luften antar e
- Page 63 and 64:
sval omgivning passerar mycket mind
- Page 65 and 66:
var i kroppen denna onda blod upptr
- Page 67 and 68:
värkblod, 1 elak blod 2 vilka alla
- Page 69 and 70:
på landsbygden, och de som eventue
- Page 71 and 72:
material de har varit gjorda samt h
- Page 73 and 74:
med en nedåt avsmalnande mynning m
- Page 75 and 76:
nen]. Man plägar följaktligen anv
- Page 77 and 78:
av såväl blodsamlande som blodris
- Page 79 and 80:
anpassats till de olika sjukdomarna
- Page 81 and 82:
Den för vårdmetoden använda ben
- Page 83 and 84:
utgjort det vanligaste råämnet ti
- Page 85 and 86:
Bild 5. Det vanligaste hos oss anv
- Page 87 and 88:
en minst lika arbetskrävande uppgi
- Page 89 and 90:
Men det att kopphornshinnan i regel
- Page 91 and 92:
Bild 6. I regel var kopperskan tvun
- Page 93 and 94:
Men kopphornet med gummiboll hade o
- Page 95 and 96:
logerna ger vid handen att man, med
- Page 97 and 98:
Förekomsten och användningen av k
- Page 99 and 100:
Bild 9. Koppglaset med gummiboll h
- Page 101 and 102:
men som även varit i bruk på som
- Page 103 and 104:
slutas redskapet med en krok för u
- Page 105 and 106:
koppsnäpparen kubformad med hela s
- Page 107 and 108:
för koppyxa 1 eller kopparyxa 2 ku
- Page 109 and 110:
Själva finslipningen av eggen på
- Page 111 and 112:
kniven inte användes utan var inf
- Page 113 and 114:
Bild 13. Den mekaniska koppsnäppar
- Page 115 and 116:
örjan av 1940-talet. Men sedan des
- Page 117 and 118:
gamla rökbastun. För från och me
- Page 119 and 120:
lät sig koppas på samma gång”
- Page 121 and 122:
Bild 14. Koppningen har i vårt lan
- Page 123 and 124:
När man talar om bastun som en ide
- Page 125 and 126:
Slutligen, om man inte hade tillgå
- Page 127 and 128:
arbetsföra befolkningen på landsb
- Page 129 and 130:
som jag har försökt koppa för ta
- Page 131 and 132:
3.3.5 Feta, kraftiga och blodfulla
- Page 133 and 134:
faktiskt har börjat fråga efter v
- Page 135 and 136:
I slutet av detta avsnitt konstater
- Page 137 and 138:
vudet var det sådant som t.ex. ög
- Page 139 and 140:
punkter för åderlåtning. 1 En ko
- Page 141 and 142:
för koppningen och dess genomföra
- Page 143 and 144:
samt utslag förorsakade av skarpa
- Page 145 and 146:
åderlåtningen i dessa månadsregl
- Page 147 and 148:
Dessa olika valmärken var sedan in
- Page 149 and 150:
Om hösten undanstökade jordbruksa
- Page 151 and 152:
då reserverades tid också för ko
- Page 153 and 154:
det hela innebar då att när man k
- Page 155 and 156:
eller gummor. Det var något som i
- Page 157 and 158:
I samband med att man då har bett
- Page 159 and 160:
Medan det andra förfaringssättet
- Page 161 and 162:
Det att kroppen måste masseras inn
- Page 163 and 164:
Som blötläggningskärl för horne
- Page 165 and 166:
Det första man fick lov att göra
- Page 167 and 168:
på att man faktiskt inte heller ha
- Page 169 and 170:
uk som har varit utbrett över hela
- Page 171 and 172:
Bild 15. På bilden insänd av en m
- Page 173 and 174:
Men förutom att man koppade på ha
- Page 175 and 176:
5.3.3 I nacken där värken kändes
- Page 177 and 178:
I samband med att man koppade på a
- Page 179 and 180:
enstaka fall, samtidigt med att man
- Page 181 and 182:
då ansåg att hornen därvidlag dr
- Page 183 and 184:
Det att man då samtidigt med att m
- Page 185 and 186:
på andra ställen på kroppen där
- Page 187 and 188:
I samband med koppning på benen b
- Page 189 and 190:
de kändes tunga och trötta” 1 e
- Page 191 and 192:
på magen, maha, vatsa. Och i fråg
- Page 193 and 194:
Bakdelen − reumatism Låren − t
- Page 195 and 196:
Antingen det var den som skulle bli
- Page 197 and 198:
uppgifter om denna grupp av antalet
- Page 199 and 200:
på ryggen på bägge sidor om rygg
- Page 201 and 202:
Men även i de yngsta uppteckningar
- Page 203 and 204:
nacken mot tandvärk. Och enligt up
- Page 205 and 206:
att de befann sig utanför hålet i
- Page 207 and 208:
En bula med en ring i huden bildade
- Page 209 and 210:
och drog fast. Även om det vakuum
- Page 211 and 212:
pare. Med en dylik koppsnäppare ku
- Page 213 and 214:
krafsar man sålunda att därifrån
- Page 215 and 216:
små horn att man kunde inte hacka
- Page 217 and 218:
Sammanfattningsvis kan det sägas a
- Page 219 and 220:
5.5.4 Hornen drog blod ur såren oc
- Page 221 and 222:
togs bort en andra gång, då hacka
- Page 223 and 224:
5.5.6 Hornen fast flera gånger om
- Page 225 and 226:
Det enda som kopperskan i dessa fal
- Page 227 and 228:
vatten i närheten av hornen och t
- Page 229 and 230:
också ta mera” 1 eller att ”de
- Page 231 and 232:
medan den som blivit koppad ännu l
- Page 233 and 234:
någon salva eller smörja. Om ingn
- Page 235 and 236:
som hade tömts ur hornen direkt p
- Page 237 and 238:
den och den sticker jag in i hornet
- Page 239 and 240:
såren inte läktes i normal ordnin
- Page 241 and 242:
pade man och masserade man t.o.m. f
- Page 243 and 244:
allmän bastu på Vasagatan)” 1 s
- Page 245 and 246:
det allmänna bastur där man rikti
- Page 247 and 248:
Man kan med fog påstå att koppers
- Page 249 and 250:
kuppariämmä, 1 koppgumma eller ko
- Page 251 and 252:
sekelskiftet fanns det en eller tv
- Page 253 and 254:
ligen att massera och koppa folk, e
- Page 255 and 256:
i den allmänna bastun där de utf
- Page 257 and 258:
att följa med kopperskornas och å
- Page 259 and 260:
huru första förbanden anläggas v
- Page 261 and 262:
att ”taxan för koppningen på la
- Page 263 and 264:
Det heter t.ex. att ”sedan gavs d
- Page 265 and 266:
som, speciellt den kringvandrande k
- Page 267 and 268:
karelen och Ostkarelen samt i delar
- Page 269 and 270:
6.1.2 Koppning - ett allmänt botem
- Page 271 and 272:
på något ställe så skulle det o
- Page 273 and 274:
många olika krämpor mot vilka det
- Page 275 and 276:
numera har det där blodtrycket, ma
- Page 277 and 278:
Allmänt sett kan man konstatera at
- Page 279 and 280:
hakan, ansiktsmusklerna, ovanpå tu
- Page 281 and 282:
gång om året borde var och en kop
- Page 283 and 284:
har ansetts vara ett mycket lämpli
- Page 285 and 286:
i skuldrorna har koppat med ett rel
- Page 287 and 288:
i det slag som den onda bloden för
- Page 289 and 290:
gjorda uppteckningarna, i vilka det
- Page 291 and 292: gjorda uppteckningarna. Det heter t
- Page 293 and 294: lederna var väl sjuka” 1 eller a
- Page 295 and 296: ”koppning användes även mot tan
- Page 297 and 298: som kanske utan att förorsaka dire
- Page 299 and 300: 6.2 Koppningsanvisningarna och kopp
- Page 301 and 302: Och i enlighet med de uppgifter som
- Page 303 and 304: mot reumatism. Men för övrigt tyc
- Page 305 and 306: deras menstruation, mot svinkoppor,
- Page 307 and 308: fram till början av 1700-talet i v
- Page 309 and 310: 7. JÄMFÖRELSER OCH UPPFATTNINGAR
- Page 311 and 312: av det värkande stället, direkt p
- Page 313 and 314: 7.2 Uppfattningar om koppningens ef
- Page 315 and 316: värk i olika delar av kroppen. Det
- Page 317 and 318: 7.3 Vårdmetoden i Finlands grannl
- Page 319 and 320: man då koppat på den del av kropp
- Page 321 and 322: utfördes, som det sägs, i en elda
- Page 323 and 324: då brukade samlas var i regel kvin
- Page 325 and 326: fintliga bloden, något som åter h
- Page 327 and 328: 8. SLUTLEDNINGAR 8.1 Koppningen ans
- Page 329 and 330: 8.1.3 Läkarna som var sällsynta g
- Page 331 and 332: eftersom det var en behaglig känsl
- Page 333 and 334: 8.3 Utblick över koppningen i ”d
- Page 335 and 336: har sparat en gammaldags koppyxa el
- Page 337 and 338: till dags dato hos oss. 1 Och detta
- Page 339 and 340: SKS:KRK = Kalevalan riemuvuoden kil
- Page 341: 310.1966; 191.1967; 221.1967; 359.1
- Page 345 and 346: Mavrocenvm, Suprenum Venetae Reipub
- Page 347 and 348: DAHLIN 1890 = Dahlin, K. A. Priskur
- Page 349 and 350: GRÖNROOS & NYMAN 1996 = Grönroos,
- Page 351 and 352: JURIDISKA FÖRENINGENS ... TIDSKRIF
- Page 353 and 354: MURKO 1913 = Murko, M. Die Schröpf
- Page 355 and 356: pletissimo. Cavtvm est privilegio I
- Page 357 and 358: REINILÄ 1983 = Reinilä, Anna-Mari
- Page 359 and 360: SÖDERSTRÖM 1926 = Söderström, M
- Page 361 and 362: WRETE 1960 = Wrete, Martin. Anatomi
- Page 363 and 364: Apoteckerkunst eigen sind, deutlich
- Page 365 and 366: 1939-1941. Rédacteur: Paul Geiger.
- Page 367 and 368: SUMMARY Cupping in Finland until th
- Page 369 and 370: BILAGA I Jämförelser mellan koppn
- Page 371 and 372: Värk i nacken, skuldran, mot huvud
- Page 373: - - - - - - - - - Mot sjuka, värka