05.08.2013 Views

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

liksom även i olika sammanhang vid menstruation varvid det bl.a. rekommenderas påsättandet<br />

<strong>av</strong> stora blodkoppar på brösten. 1<br />

Hela denna omfattande redogörelse <strong>av</strong> koppningsredskapen och användningen <strong>av</strong><br />

koppningen som en vårdmetod <strong>av</strong>slutar Lampros med att konstatera att vårdmetodens<br />

vida användning bland de forntida läkarna överraskade och han anser att den omfattande<br />

samlingen <strong>av</strong> koppningsredskapen kompletterar upplysningen om den forntida användningen<br />

<strong>av</strong> koppning. 2<br />

2.2.2 <strong>Koppning</strong>shistoria i början <strong>av</strong> <strong>1900</strong>-<strong>talet</strong><br />

Oskar von Hovorka och Adolf Kronfeld, som bägge var läkare, har i sitt omfattande<br />

sammelverk om folkmedicinen rubricerat Vergleichende Volksmedizin 3 från början <strong>av</strong><br />

<strong>1900</strong>-<strong>talet</strong> beskrivit folkmedicinen över hela världen. Författarna har här valt att beskriva<br />

sjukdomarna eller krämporna och deras botande enligt följande indelning.<br />

I det första bandet, den allmänna delen beskrivs den allmänna läran om sjukdomarnas<br />

orsaker, väsen och botande enligt en alfabetisk indelning. 4 I den andra delen, den speciella<br />

delen är sjukdomarna eller krämporna grupperade i nio olika <strong>av</strong>snitt. I det första<br />

<strong>av</strong>snittet, invärtes medicinen redogörs det för sjukdomar i respirationsorganen, cirkulationsorganen<br />

samt i trakten <strong>av</strong> matsmältningsorganen och därefter för njur-, urin- och<br />

könssjukdomar. I de följande kapitlen behandlas hjärn- och nervsjukdomar, blod- och<br />

konstitutionella sjukdomar samt slutligen infektionssjukdomar och förgiftningar. I det<br />

andra det kirurgiska <strong>av</strong>snittet behandlas allmän och speciell folkkirurgi. De följande sju<br />

<strong>av</strong>snitten handlar om förlossningskonst och kvinnosjukdomar, barnsjukdomar samt om<br />

hudsjukdomar, ögon- och öronsjukdomar och om tandläkarkonst, samt <strong>till</strong> slut om trolldomsmedicin.<br />

5<br />

Men det som allra mest intresserar oss i detta sammanhang är den korta beskrivningen<br />

<strong>av</strong> koppningen i vilken såväl torrkoppningen som den blodiga koppningen omtalas. 6 Även<br />

här talas det om koppningsredskap <strong>fram</strong>ställda <strong>av</strong> olika slags material med hänvisning<br />

<strong>till</strong> de antika medicinska skriftställarna. Ett intressant påpekande som von Hovorka och<br />

Kronfeld kommer med är att ett och samma bruk kan uppstå inom olika <strong>av</strong> varandra o<strong>av</strong>hängiga<br />

kulturkretsar. 7<br />

Redogörelsen över vårdmetoden upptar även en beskrivning <strong>av</strong> de <strong>av</strong> horn <strong>till</strong>verkade<br />

koppningsredskapen inom skolmedicinen på 1600- och 1700-talen, men åter igen hänvisande<br />

<strong>till</strong> de antika medicinska auktorerna att också andra material har använts vid <strong>fram</strong>ställningen<br />

<strong>av</strong> blodkoppar under antiken. Liksom även etymologin <strong>till</strong> det tyska ordet<br />

schröpfen som betyder rista upp och som använts som benämning för koppning berörs<br />

1 Lampros 1895, s. 59.<br />

2 Lampros 1895, s. 61–62.<br />

3 von Hovorka & Kronfeld, 1908 & 1909.<br />

4 von Hovorka & Kronfeld I 1908, s. VIII–IX.<br />

5 von Hovorka & Kronfeld II 1909, s. V–VII.<br />

6 von Hovorka & Kronfeld II 1909, s. 384.<br />

7 von Hovorka & Kronfeld II 1909, s. 385.<br />

51

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!