05.08.2013 Views

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

huru första förbanden anläggas vid benbrott, friska sår m.m. som höra <strong>till</strong> utvärtes åkommors<br />

lindrande och den mindre Chirurgien.” 1<br />

När det gäller vårt land så från ett flertal orter i vitt skilda delar föreligger det uppgifter<br />

om att det i enstaka fall trots allt också har förekommit manspersoner som har utfört<br />

koppning, även om detta i jämförelse med de kvinnliga kopperskorna har varit ytterst<br />

sällsynt. Medan däremot utövarna <strong>av</strong> åderlåtningen, så gott som utan undantag har varit<br />

män. Något som kan ha att göra med den precision vid utförandet <strong>av</strong> åderlåtningen som<br />

det krävdes och som männen ansågs besitta.<br />

Beträffande uppgifterna om de manliga koppare som har förekommit så är det vanligaste<br />

som sägs, att nog kan det ha förekommit någon gubbe också som har koppat, eller<br />

att det har funnits såväl kvinnor som män som har koppat eller som det sägs att ”i allmänhet<br />

har alla de kopperskor som behandlat mig varit kvinnor, men man påträffar även män<br />

i det här bestyret vid sidan om kvinnorna i skaran”. 2 Ibland talas det om att någon gubbe<br />

har försökt sig på att utföra yrket efter det att hustrun som har varit kopperska, hade <strong>av</strong>lidit<br />

eller att gubben har fått lov att koppa när det kom folk som nödvändigtvis ville ha<br />

sig koppade och när kopperskan själv då har varit sjuk. Beträffande de manliga kopparna<br />

så <strong>fram</strong>håller man vidare att det är frågan om sådana manspersoner som masserar och<br />

som förutom att de masserar även utför koppning. Men det talas också om att det skall ha<br />

funnits någon manlig klockare som har uppträtt som botare och bland annat också har<br />

koppat.<br />

I fråga om de manliga kopparna så konstateras det redan i början <strong>av</strong> <strong>1900</strong>-<strong>talet</strong> att<br />

”koppning användes oftare och det utförs <strong>av</strong> koppkäringen, men nog har någon gammal<br />

gubbe också börjat koppa” 3 samt långt senare att ”hennes bror Hauhos Matti han drar inte<br />

omkring i byarna men han masserade och koppade” 4 eller att ”<strong>av</strong> koppare så känner jag,<br />

vet om Arvo Teppola, han är samtidigt även en massör” 5 .<br />

När det gäller dem som har utnyttjat vårdmetoden, så har det för det mesta varit kvinnor,<br />

varvid det också tycks ha varit helt naturligt att det har varit en kvinnlig kopperska<br />

som har koppat dessa. Men i fråga om de manliga kopparna så <strong>fram</strong>går det i enstaka fall<br />

att kvinnorna har ställt sig en aning skeptiska <strong>till</strong> behandlingen, när de har fått höra att<br />

det var en manlig koppare i bastun varvid man då lär ha tvekat att gå dit för att bli koppad.<br />

Men som det ändå sägs att nog blir man även van med den manliga kopparen. Och väl<br />

utförde han sitt arbete, masserade och koppade.<br />

5.11.7 Ersättning g<strong>av</strong>s i olika form för koppningsarbetet<br />

Trots att kopperskorna i vårt land för det mesta har lärt sig konsten att koppa med tanke<br />

på sin egen utkomst, d.v.s. för att genom att koppa folk kunna försörja sig, kan man ändå<br />

1 Rabbe 1837, s.192.<br />

2 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 320, s. 110. Åbo & Tövsala. 1972.<br />

3 SKS KRA. Österberg, Maria. E 73, s. 50 –51. 1910. Lojo.<br />

4 SKNA 416:2, B:15 & B:20. 1960. Paronen, Juhani. Luhango.<br />

5 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 278, s. 8. Keuruu. 1972.<br />

259

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!