Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

More documents

Recommendations

Info

KÄLLFÖRTECKNING Förkortningar EI = FKA= 338 Egna insamlingar, författarens bandinspelningar, 1976 & 1977. Folkkultursarkivet vid Svenska litteratursällskapet i Finland. HU = Helsingfors universitet. HUB = ins. = Helsingfors universitetsbibliotek, numera Nationalbiblioteket. insänt. KB = Kungliga Biblioteket, Stockholm. KRA = Kansanrunousarkisto, SKS = Folkminnesarkivet vid Finska Litteratursällskapet, Helsingfors. Lfs. = Landsförsamling. Lkm. = Landskommun. μm = mikrometer. MV = Museovirasto, Museiverket, Helsingfors. MV:AK = Museoviraston Kansatieteen arkistokertomus = Museiverkets Etnologiska handskriftsarkiv, Insamlingsarkivet, arkivberättelse. MV:KTKKA = Museoviraston Kansatieteen toimiston Käsikirjoitusarkisto = Museiverkets Etnologiska handskriftsarkiv. Ny.l. = Nylands län. RA = Riksarkivet, Helsingfors. Rv. = Ruotsin vallan aika, HUB = Tiden för det svenska väldet i Finland, benämning använd i samband med littertur från före 1809, här närmast i samband med bibliotekets mikrofichekopior. SAOB = Ordbok över svenska språket utgiven av Svenska Akademien, Stockholm. SKNA = Suomen Kielen Nauhoitearkisto = Finska bandarkivet vid Forskningscentralen för de inhemska språken, Helsingfors. SKS = Suomalaisen Kirjallisuuden Seura = Finska Litteratursällskapet, Helsingfors. SKS:E = Etnographica-kokoelma, SKS = Etnographica-samlingen vid Finska Littertursällskapet. SKS:KJ = Sidossarja Karjalaisen juhlaperinteen kilpakeräys 1957, SKS = Den inbundna serien av tävlingsinsamlingen av karelsk festtradition 1957, Finska Litteratursällskapet.
SKS:KRK = Kalevalan riemuvuoden kilpakeräys 1935. SKS = Tävlingsinsamlingen med anledning av jubileumsåret för Kalevala, Finska Littertursällskapet. SKS:KT = Kansantietolehden kyselyt, SKS = Frågebrev om folkkunskap, Finska Litteratursällskapet. SKS:PK = Paikallistarinain kilpakeräys, SKS = Tävlingsinsamlingen om lokaltradition, Finska Litteratursällskapet. SKS:VK = Vähäisiä keräelmiä, SKS = Mindre insamlingar, Finska Litteratursällskapet. SKSÄ = Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Äänitearkisto = Ljudbandsarkivet vid Finska Litteratursällskapet. SLS = Svenska litteratursällskapet i Finland, Folkkultursarkivet, Helsingfors. Th.l. = Tavastehus län. TYKL:KeA = Turun yliopiston Kansatieteen laitoksen Keruuarkisto = Insamlingsarkivet vid Etnologiska institutionen vid Åbo universitet. Beteckningen hänför sig till svaren på frågeblad 46 från 1972. Ul.l. = Uleåborgs län. ULMA = Institutet för språk och folkminnen, före detta Dialekt och folkminnesarkivet i Uppsala, ULMA. uppt. = upptecknad, uppteckning. v. = verso, på det vända bladet. Vi.l. = Viborgs län. Å. & B. l. = Åbo och Björneborgs län. 339
Page 1 and 2:
Etnologi Institutionen för filosof
Page 3:
Multiprint Oy, Helsingfors 2012. Ti
Page 6 and 7:
6 3.3.2 Medelålders och äldre per
Page 8 and 9:
8 6.1.10 Ryggvärk var en mindre va
Page 11 and 12:
FÖRORD Föreliggande avhandling be
Page 13 and 14:
INLEDNING Koppningen, som en av de
Page 15 and 16:
Inom den folkmedicinska litterature
Page 17 and 18:
1. KOPPNING - EN VÅRDMETOD SOM FOR
Page 19 and 20:
1.2 Materialet, forskningsmetodiken
Page 21 and 22:
Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran
Page 23 and 24:
var här om åderlåtning, koppning
Page 25 and 26:
Det i denna avhandling, i såväl u
Page 27 and 28:
nackorna, vilka blev tillgängliga
Page 29 and 30:
Blodkoppen. När det gäller den hi
Page 31 and 32:
eller uppgift i de olika informante
Page 33 and 34:
utnyttjat texten i originaluppteckn
Page 35 and 36:
Blodtappning i botande syfte, såso
Page 37 and 38:
fanns det några för koppning dire
Page 39 and 40:
2. TIDIGARE FORSKNING, NÅGRA BEGRE
Page 41 and 42:
na vilka var förorsakade av övern
Page 43 and 44:
säregen för finnarnas folkmedicin
Page 45 and 46:
en ande, projektilförklaringen och
Page 47 and 48:
för kiropraktorernas arbete. Inled
Page 49 and 50:
Bayfield inleder sin historiska red
Page 51 and 52:
liksom även i olika sammanhang vid
Page 53 and 54:
enämning som också använts på l
Page 55 and 56:
ning i vilken det konstateras att e
Page 57 and 58:
2.4 Den historiska referensramen r
Page 59 and 60:
ämnen förefinnas i för liten ell
Page 61 and 62:
i beröringsytan med luften antar e
Page 63 and 64:
sval omgivning passerar mycket mind
Page 65 and 66:
var i kroppen denna onda blod upptr
Page 67 and 68:
värkblod, 1 elak blod 2 vilka alla
Page 69 and 70:
på landsbygden, och de som eventue
Page 71 and 72:
material de har varit gjorda samt h
Page 73 and 74:
med en nedåt avsmalnande mynning m
Page 75 and 76:
nen]. Man plägar följaktligen anv
Page 77 and 78:
av såväl blodsamlande som blodris
Page 79 and 80:
anpassats till de olika sjukdomarna
Page 81 and 82:
Den för vårdmetoden använda ben
Page 83 and 84:
utgjort det vanligaste råämnet ti
Page 85 and 86:
Bild 5. Det vanligaste hos oss anv
Page 87 and 88:
en minst lika arbetskrävande uppgi
Page 89 and 90:
Men det att kopphornshinnan i regel
Page 91 and 92:
Bild 6. I regel var kopperskan tvun
Page 93 and 94:
Men kopphornet med gummiboll hade o
Page 95 and 96:
logerna ger vid handen att man, med
Page 97 and 98:
Förekomsten och användningen av k
Page 99 and 100:
Bild 9. Koppglaset med gummiboll h
Page 101 and 102:
men som även varit i bruk på som
Page 103 and 104:
slutas redskapet med en krok för u
Page 105 and 106:
koppsnäpparen kubformad med hela s
Page 107 and 108:
för koppyxa 1 eller kopparyxa 2 ku
Page 109 and 110:
Själva finslipningen av eggen på
Page 111 and 112:
kniven inte användes utan var inf
Page 113 and 114:
Bild 13. Den mekaniska koppsnäppar
Page 115 and 116:
örjan av 1940-talet. Men sedan des
Page 117 and 118:
gamla rökbastun. För från och me
Page 119 and 120:
lät sig koppas på samma gång”
Page 121 and 122:
Bild 14. Koppningen har i vårt lan
Page 123 and 124:
När man talar om bastun som en ide
Page 125 and 126:
Slutligen, om man inte hade tillgå
Page 127 and 128:
arbetsföra befolkningen på landsb
Page 129 and 130:
som jag har försökt koppa för ta
Page 131 and 132:
3.3.5 Feta, kraftiga och blodfulla
Page 133 and 134:
faktiskt har börjat fråga efter v
Page 135 and 136:
I slutet av detta avsnitt konstater
Page 137 and 138:
vudet var det sådant som t.ex. ög
Page 139 and 140:
punkter för åderlåtning. 1 En ko
Page 141 and 142:
för koppningen och dess genomföra
Page 143 and 144:
samt utslag förorsakade av skarpa
Page 145 and 146:
åderlåtningen i dessa månadsregl
Page 147 and 148:
Dessa olika valmärken var sedan in
Page 149 and 150:
Om hösten undanstökade jordbruksa
Page 151 and 152:
då reserverades tid också för ko
Page 153 and 154:
det hela innebar då att när man k
Page 155 and 156:
eller gummor. Det var något som i
Page 157 and 158:
I samband med att man då har bett
Page 159 and 160:
Medan det andra förfaringssättet
Page 161 and 162:
Det att kroppen måste masseras inn
Page 163 and 164:
Som blötläggningskärl för horne
Page 165 and 166:
Det första man fick lov att göra
Page 167 and 168:
på att man faktiskt inte heller ha
Page 169 and 170:
uk som har varit utbrett över hela
Page 171 and 172:
Bild 15. På bilden insänd av en m
Page 173 and 174:
Men förutom att man koppade på ha
Page 175 and 176:
5.3.3 I nacken där värken kändes
Page 177 and 178:
I samband med att man koppade på a
Page 179 and 180:
enstaka fall, samtidigt med att man
Page 181 and 182:
då ansåg att hornen därvidlag dr
Page 183 and 184:
Det att man då samtidigt med att m
Page 185 and 186:
på andra ställen på kroppen där
Page 187 and 188:
I samband med koppning på benen b
Page 189 and 190:
de kändes tunga och trötta” 1 e
Page 191 and 192:
på magen, maha, vatsa. Och i fråg
Page 193 and 194:
Bakdelen − reumatism Låren − t
Page 195 and 196:
Antingen det var den som skulle bli
Page 197 and 198:
uppgifter om denna grupp av antalet
Page 199 and 200:
på ryggen på bägge sidor om rygg
Page 201 and 202:
Men även i de yngsta uppteckningar
Page 203 and 204:
nacken mot tandvärk. Och enligt up
Page 205 and 206:
att de befann sig utanför hålet i
Page 207 and 208:
En bula med en ring i huden bildade
Page 209 and 210:
och drog fast. Även om det vakuum
Page 211 and 212:
pare. Med en dylik koppsnäppare ku
Page 213 and 214:
krafsar man sålunda att därifrån
Page 215 and 216:
små horn att man kunde inte hacka
Page 217 and 218:
Sammanfattningsvis kan det sägas a
Page 219 and 220:
5.5.4 Hornen drog blod ur såren oc
Page 221 and 222:
togs bort en andra gång, då hacka
Page 223 and 224:
5.5.6 Hornen fast flera gånger om
Page 225 and 226:
Det enda som kopperskan i dessa fal
Page 227 and 228:
vatten i närheten av hornen och t
Page 229 and 230:
också ta mera” 1 eller att ”de
Page 231 and 232:
medan den som blivit koppad ännu l
Page 233 and 234:
någon salva eller smörja. Om ingn
Page 235 and 236:
som hade tömts ur hornen direkt p
Page 237 and 238:
den och den sticker jag in i hornet
Page 239 and 240:
såren inte läktes i normal ordnin
Page 241 and 242:
pade man och masserade man t.o.m. f
Page 243 and 244:
allmän bastu på Vasagatan)” 1 s
Page 245 and 246:
det allmänna bastur där man rikti
Page 247 and 248:
Man kan med fog påstå att koppers
Page 249 and 250:
kuppariämmä, 1 koppgumma eller ko
Page 251 and 252:
sekelskiftet fanns det en eller tv
Page 253 and 254:
ligen att massera och koppa folk, e
Page 255 and 256:
i den allmänna bastun där de utf
Page 257 and 258:
att följa med kopperskornas och å
Page 259 and 260:
huru första förbanden anläggas v
Page 261 and 262:
att ”taxan för koppningen på la
Page 263 and 264:
Det heter t.ex. att ”sedan gavs d
Page 265 and 266:
som, speciellt den kringvandrande k
Page 267 and 268:
karelen och Ostkarelen samt i delar
Page 269 and 270:
6.1.2 Koppning - ett allmänt botem
Page 271 and 272:
på något ställe så skulle det o
Page 273 and 274:
många olika krämpor mot vilka det
Page 275 and 276:
numera har det där blodtrycket, ma
Page 277 and 278:
Allmänt sett kan man konstatera at
Page 279 and 280:
hakan, ansiktsmusklerna, ovanpå tu
Page 281 and 282:
gång om året borde var och en kop
Page 283 and 284:
har ansetts vara ett mycket lämpli
Page 285 and 286:
i skuldrorna har koppat med ett rel
Page 287 and 288: i det slag som den onda bloden för
Page 289 and 290: gjorda uppteckningarna, i vilka det
Page 291 and 292: gjorda uppteckningarna. Det heter t
Page 293 and 294: lederna var väl sjuka” 1 eller a
Page 295 and 296: ”koppning användes även mot tan
Page 297 and 298: som kanske utan att förorsaka dire
Page 299 and 300: 6.2 Koppningsanvisningarna och kopp
Page 301 and 302: Och i enlighet med de uppgifter som
Page 303 and 304: mot reumatism. Men för övrigt tyc
Page 305 and 306: deras menstruation, mot svinkoppor,
Page 307 and 308: fram till början av 1700-talet i v
Page 309 and 310: 7. JÄMFÖRELSER OCH UPPFATTNINGAR
Page 311 and 312: av det värkande stället, direkt p
Page 313 and 314: 7.2 Uppfattningar om koppningens ef
Page 315 and 316: värk i olika delar av kroppen. Det
Page 317 and 318: 7.3 Vårdmetoden i Finlands grannl
Page 319 and 320: man då koppat på den del av kropp
Page 321 and 322: utfördes, som det sägs, i en elda
Page 323 and 324: då brukade samlas var i regel kvin
Page 325 and 326: fintliga bloden, något som åter h
Page 327 and 328: 8. SLUTLEDNINGAR 8.1 Koppningen ans
Page 329 and 330: 8.1.3 Läkarna som var sällsynta g
Page 331 and 332: eftersom det var en behaglig känsl
Page 333 and 334: 8.3 Utblick över koppningen i ”d
Page 335 and 336: har sparat en gammaldags koppyxa el
Page 337: till dags dato hos oss. 1 Och detta
Page 341 and 342: 310.1966; 191.1967; 221.1967; 359.1
Page 343 and 344: The Science Museum, London, Medicin
Page 345 and 346: Mavrocenvm, Suprenum Venetae Reipub
Page 347 and 348: DAHLIN 1890 = Dahlin, K. A. Priskur
Page 349 and 350: GRÖNROOS & NYMAN 1996 = Grönroos,
Page 351 and 352: JURIDISKA FÖRENINGENS ... TIDSKRIF
Page 353 and 354: MURKO 1913 = Murko, M. Die Schröpf
Page 355 and 356: pletissimo. Cavtvm est privilegio I
Page 357 and 358: REINILÄ 1983 = Reinilä, Anna-Mari
Page 359 and 360: SÖDERSTRÖM 1926 = Söderström, M
Page 361 and 362: WRETE 1960 = Wrete, Martin. Anatomi
Page 363 and 364: Apoteckerkunst eigen sind, deutlich
Page 365 and 366: 1939-1941. Rédacteur: Paul Geiger.
Page 367 and 368: SUMMARY Cupping in Finland until th
Page 369 and 370: BILAGA I Jämförelser mellan koppn
Page 371 and 372: Värk i nacken, skuldran, mot huvud
Page 373: - - - - - - - - - Mot sjuka, värka
show all

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?