05.08.2013 Views

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Det enda som kopperskan i dessa fall då kunde göra var helt enkelt att spotta ut den<br />

blod som hon <strong>av</strong> misstag hade fått i munnen. Något som knappast kändes angenämt för<br />

henne. Och det var säkert också därför som hon var mycket noga med att på förhand<br />

kontrollera hinnorna och byta ut sådana som var trasiga, just för att undvika att få blod i<br />

munnen.<br />

5.5.7 Nödvändigt med att ännu fler sår hackades upp<br />

Men även om man har dragit fast kopphorn respektive -glas i vissa fall ända upp <strong>till</strong> en<br />

fyra <strong>till</strong> fem gånger på samma ställen under en och samma koppning för att vara säker på<br />

att faktiskt få ut all den onda blod som man hade samlat under ytan <strong>av</strong> huden och att detta<br />

också i regel har varit <strong>till</strong>räckligt, så <strong>fram</strong>går det <strong>av</strong> ett rätt begränsat antal uppteckningar<br />

att det har funnits, främst då kopperskor men även de som blev koppade, som ansåg det<br />

vara nödvändigt med att hacka upp ytterligare sår in<strong>till</strong> de redan upphackade.<br />

Beträffande det antal sår som man den andra gången hackade upp kan det konstateras<br />

att det i en del fall har varit mera och i andra mindre. Mellan en tre <strong>till</strong> fyra sår, ja ända upp<br />

<strong>till</strong> ett tiotal nya sår per horn hackade man upp, men sällan dock lika många som under<br />

den första omgången.<br />

Om bruket med att flera gånger hacka upp sår in<strong>till</strong> de redan upphackade berättas<br />

det redan i de äldsta uppteckningarna t.ex. att ”man hackar sår två gånger med kniven<br />

eller järnet och blod tar man så länge som det kommer” 1 eller som det kort heter att ”tre<br />

ja t.o.m. fyra gånger slår man på samma ställe och drar blod med hornen” 2 eller som en<br />

kopperska på 1920-<strong>talet</strong> uttrycker sig att ”sedan hackar man en andra gång ett tiotal sår<br />

och sätter hornet på nytt”. 3 Även i uppteckningarna <strong>av</strong> något senare datum berättas det att<br />

”sedan hackar man en andra gång en 5–6 gånger i spåren efter hornen, drar fast hornen<br />

så många gånger som det kommer blod, 3 horn fyllda med blod kommer det då det kommer<br />

bra” 4 liksom det även i uppteckningar <strong>av</strong> långt senare datum berättas att ”och på nytt<br />

drogs hornet där fast och det fick vara en liten stund och litet fler sår åstadkoms och så<br />

här gjordes det <strong>till</strong>s den där klimpiga bloden upphörde att komma” 5 eller att ”då hon några<br />

gånger hade tagit bort hornet <strong>till</strong>ade hon ytterligare några sår så att all blod lämnade det<br />

ställe där hornet suttit, så att inte det ställe där hornet var blev mörkt, hon tog bort så länge<br />

<strong>till</strong>s det inte mera kom någon blod”. 6<br />

Vanligen <strong>av</strong>gjorde kopperskan själv om det måste hackas upp ytterligare sår för att<br />

få bort all den onda bloden eller som en kopperska uttrycker sig att ”jag brukar vanligen<br />

hacka tre gånger, somliga skall nog ha bara en gång men jag tycker det lämnar så halvfärdigt<br />

så jag brukar nog hacka tre gånger”. 7 Men trots att kopperskan i regel själv har <strong>av</strong>gjort<br />

hur många gånger hon skulle hacka upp sår, har det förekommit att de som lät sig koppas<br />

1 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 20630. 1932, uppt. 1917. Taivalkoski.<br />

2 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 20621. 1932, uppt. 1917. Kuusamo.<br />

3 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 20624. 1932, uppt. 1920. Rovaniemi.<br />

4 SKS KRA. Tienari, Matti. 702. 1939. Kuusamo.<br />

5 SKSÄ 206:16. 1963. Vento, Urpo. Euraåminne.<br />

6 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 273, s. 16. Nurmes. 1972.<br />

7 SLS 1202, band 1976:110. Häggman, Ann-Mari, s. 67. 1976. Esse.<br />

225

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!