Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
koppglas i sänder ur blötläggningskärlet och satte det på plats på den hela rena huden<br />
varefter kopperskan snabbt klämde ihop gummibollen i toppen <strong>av</strong> koppglaset varvid luft<br />
ur såväl bollen som glaset pressades ut och det uppstod ett vakuum inuti såväl glaset som<br />
bollen. Så fort kopperskan släppte taget om den hoptryckta bollen strävade den <strong>till</strong> att<br />
återta sin ursprungliga form samtidigt som det drogs upp luft i bollen ur glaset som därvidlag<br />
fäste vid huden. Samma procedur upprepades sedan i tur och ordning med vart och<br />
ett <strong>av</strong> de koppglas man hade för <strong>av</strong>sikt att dra fast på huden vid det koppnings<strong>till</strong>fället. En<br />
<strong>av</strong> fördelarna med koppglasen med gummiboll var att kopperskan inte behövde använda<br />
munnen för att suga fast dem med.<br />
De fabriks<strong>till</strong>verkade uppvärmbara koppglasen vilka har förekommit i vårt land redan<br />
i slutet <strong>av</strong> 1800-<strong>talet</strong> har i den mån de har utnyttjats använts på följande sätt. Det i toppen<br />
vanligen mjukt rundade koppglaset hölls ovanför en låga som hade tänts på i en liten<br />
spritlampa. När luften i koppglaset efter en stund ovanom lågan hade värmts upp togs<br />
koppglaset snabbt bort och placerades på huden där det, på grund <strong>av</strong> att den inuti glaset<br />
svalnande luften drog ihop sig och åstadkom ett slags vakuum, drog fast.<br />
På samma sätt drog man i princip även fast de dricksglas <strong>av</strong> olika storlek, vilka sekundärt<br />
har utnyttjats som koppglas. Skillnaden var dock den att man i stället för spritlampan<br />
värmde upp luften inuti glaset med hjälp <strong>av</strong> en papperstuss eller något annat lättantändligt<br />
material som man placerat i koppglaset och som man tände på varefter glaset upp och<br />
nedvänt placerades på huden. Den påtända papperstussen slocknade omedelbart varvid<br />
glaset drog fast vid huden. En kopperska som allt sedan slutet <strong>av</strong> 1930-<strong>talet</strong> utnyttjat<br />
dricksglas på detta sätt berättar att: ”men jag koppade inte med hornen hela tiden jag<br />
koppade med glas, ja i tjugo år med vanliga dricksglas ... ja ser du på ryggen gick det med<br />
vanliga men det som skulle vara så skulle det vara mindre ... jo det gick <strong>till</strong> på det viset en<br />
liten papperstuss, <strong>av</strong> butikspapper och så vek man ihop och satte i bottnen och tände eld<br />
på och smättade fast det ... det slocknade med det samma uppe i bottnen ... papperstussen<br />
satt uppe i bottnen och glaset fastnade fast och det kom en väldig bula inuti det och elden<br />
inne i och så var det bara att hacka och sätta en ny papperstuss in i det och tända eld på<br />
och smätta på ...” 1<br />
De fabriks<strong>till</strong>verkade koppglasen med vakuumpump fungerade i princip på samma sätt<br />
som de med gummiboll. Koppglaset med den påskruvade vakuumpumpen med kolven<br />
i nedtryckt läge placerades på huden, varefter man genom att dra upp kolven i pumpen<br />
åstadkom ett slags vakuum inuti själva glaset som därvidlag drog fast glaset vid huden.<br />
Därefter skruvade man försiktigt bort pumpen för att användas <strong>till</strong> att dra fast följande<br />
koppglas med. Den i toppen <strong>av</strong> glaset befintliga ventilmekanismen gjorde att det inte<br />
trängde in någon ny luft i glaset då pumpen skruvades loss, utan koppglaset hölls kvar på<br />
det ställe där det dragits fast.<br />
1 EI 1976:1. Strandberg, H., s. 22–23. 1976. Korsnäs.<br />
206
Change language