Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

Bild 13. Den mekaniska
koppsnäpparens
uppbyggnad. En
koppsnäppare: 1) snett
underifrån; man ser
skårorna genom vilka
knivbladen skola slå,
2) från sidan under
det fjädern spännes,
knivbladen synliga. A,
hane för att spänna
slagfjädern med. B,
avtryckare. C, ställskruv
för att reglera huggens
djup med. Bild och
text enligt Söderström
1926, s. 41.
lag varit kuppauskone, 1 kuppikone, 2 kuppuukone, 3 samt reiännäpsäytys kone, 4 hålknäppningsmaskin
eller haava kone, 5 sårmaskin. (Se bild nr 12).
Koppsnäppare har under tidernas lopp tillverkats av ett flertal olika instrumentfabriker
i Europa vilket följaktligen har lett till att det har förekommit också ett flertal något
olika modeller av varierande storlek. De minsta till formatet fyrkantiga koppsnäpparna
är i regel äldre 6 än de större åttkantiga modellerna. I princip består koppsnäpparen av en
kubformad, i regel av mässing tillverkad apparat, som kan ha varit antingen helt fyrkantig,
men också åttkantig och vars mått kan variera mellan t.ex. 3 x 3 x 2,8 cm och 4 x 4,5 x 3,8
cm. 7 Koppsnäpparen som utgörs av ett slags dosa eller låda har nedtill en basplatta formad
som ett slags skål med uppvikta kanter och som är reglerbar vilket innebär att den kan
sänkas eller höjas. I själva basplattan finns det beroende på tillverkaren mellan 10 och 16
små jämnlånga skåror uppskurna och vilka är ordnade i grupper mellan tre och fyra. (Se
bild nr 13.)
Inuti själva koppsnäpparen, i närheten av basplattan finns de små skärande synnerligen
vassa knivbladen eller klingorna fastsatta på små roterande axlar. Det finns lika många
knivblad som det finns skåror i basplattan. Inuti koppsnäpparen sitter också den fjädermekanism,
slagfjädern med vilken man åstadkom knivbladens blixtsnabba roterande rörelser.
Ovanpå koppsnäpparen i mitten av toppen sitter även den lilla ställskruv med vilken
höjden på basplattan reglerades och därmed även storleken på de upphackande eller
1 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 353, s. 10. Somero. 1972.
2 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 245, s. 95. Kauhajoki. 1972.
3 SKNA 1154:2, B:40. 1961. Ryynänen, Paula. Eno.
4 SKS KRA. Kytökorpi, Paavo. Kansanlääkintä 5, s. 17. 1977–78. Jyväskylä.
5 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 29, s. 5. Kides. 1972.
6 T.ex. Diderot & d’Alembert (1751–1772) 1971, plansch 23.
7 Som exempel har här valts koppsnäppare utställda bland de folkmedicinska föremålen i Helsingfors universitetsmuseums
medicinhistoriska samlingar. Terminologin i samband med beskrivningen av konstruktionen följer de
av Mikaël Söderström 1926 använda benämningarna. Söderström 1926, s. 40–41.
113