Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

uppskärande knivbladen. Upptill i ena sidan av toppen sitter även den hane med vilken
koppsnäpparens slagfjäder spändes. Och i ena sidan upptill invid kanten har vi slutligen
den lilla avtryckaren med vilken den spända slagfjädern utlöses och som får de små knivbladen
att röra sig hastigt, d.v.s. att blixtsnabbt rotera runt samtidigt som de stack ut ur
skårorna i basplattan.
Koppsnäpparens uppgift är att mekaniskt rista eller hacka upp sår i huden. Snäpparen
fungerar så att man börjar med att ställa in basplattan i ett lämpligt läge. Ju mer basplattan
skruvas uppåt, d.v.s. ihop, desto större blir de vassa knivbladen, som då kommer åt att
skära djupare hål eller sår i huden. Och i motsvarande grad ju mindre del av knivbladen
som vid rotationen sticker ut desto mindre blir såren. När basplattan väl är inställd spänner
man slagfjädern som gör att knivbladen kommer i ett utlösningsläge och är helt och
hållet infällda i själva snäpparen. Vid själva spännandet av slagfjädern kan man se hur
knivbladen långsamt roterar kring sin axel men i s.a.s. motsatt riktning. Därefter placerar
man koppsnäpparen tätt tryckt mot huden och med hjälp av avtryckaren utlöser slagfjädern
varvid knivbladen blixtsnabbt roterar ca ett halvt varv samtidigt som de skär upp
såren i huden.
Såväl koppglasserien som vakuumpumpen och koppsnäpparen kunde då de icke användes
vara placerade i ett av något ädelt träslag gjort schatull som var enkom för ändamålet
tillverkat och inuti beklätt med tyg. Det schatull 1 som här har utnyttjats vid beskrivningen
har följande mått: längd 20 cm, bredd 15 cm samt höjd 8 cm. Inuti schatullet finns
det små fack avpassade för varje enskilt redskap. Schatullet i vilket dessa koppningsredskap
salufördes kunde då användas som förvaringsplats och vid transport av hela denna
uppsättning av fabrikstillverkade koppningsredskap.
Även om den fabrikstillverkade koppsnäpparen i främsta hand var tillverkad som ett
koppningsredskap avsett att användas av medicinskt skolade personer som t.ex. läkare
och som via de olika instrumentkatalogerna har saluförts hos oss, så hör koppsnäpparen
till de fabrikstillverkade koppningsredskap som också kopperskorna hos oss har utnyttjat
för att underlätta sitt arbete. Men det är först dock på senare tid och i en mera begränsad
omfattning, trots att det föreligger uppgifter om användningen av koppsnäppare från
s.g.s. hela landet, som kopperskan har använt dessa. För i de allra äldsta uppteckningarna
saknas det närmare uppgifter om användningen av koppsnäppare hos oss. Det är först
i senare uppteckningar, i de från början av 1950-talet som det överhuvudtaget talas om
att kopperskan hade en maskin som utlöstes och som hade tio bett. 2 Vidare talas det om
att en kopperska på 1940-talet hade skaffat sig en dylik apparat med vilken man snabbt
hackade, 3 men också att kopperskan förr hade en koppyxa senare en rakkniv och ännu
senare en apparat med vilken man tryckte. 4
Koppsnäpparen har således trots, att den saluförts hos oss sedan slutet av 1800-talet
varit ett bland våra kopperskor i mera allmänt bruk varande redskap först från och med
1 Helsingfors universitetsmuseum, Medicinhistoriska samlingarna.
2 SKS KRA. Lumatjärvi, Eeva. 95. 1953. Parikkala.
3 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 393, s. 21. Tövsala. 1972.
4 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 368, s. 15. Viborgs lkm. 1972.
114