Hans Harald Isop - Philosophisch-Theologischen Hochschule SVD ...

237
238
239
240
241
242
243
244
245
246
247
248
249
250
251
252
253
254
255
256
257
258
259
260
261
262
263
264
265
266
267
268
Men när det gäller de nationella missionerna med sin bakgrund i västvärlden
och i den latinska riten, så har ju den spänningen och den frågan om identitet,
språk, kultur inte egentligen bearbetats. Och det försök som gjordes direkt efter
Synoden med den kulturella och interkulturella utredningen osv. har dels stoppats
och dels inte något blivit av.
Det andra, man kan konstatera, att hela delen kring samlevnadsfrågor, alltså
äktenskapet, sex, samlevnad och hela den komplexitet som både en västlig kultur
ger, men också detta att vi lever i en sekulariserad värld, men också att kyrkans
egen förståelse utvecklas. Det har vi egentligen inte heller tagit tag i. Där finns det
lite mer reflexion och vägledning, tycker jag. Nu kommer antagligen 2008 bli ett te-
maår, ett äktenskapsår i stiftet, en äktenskapskongress i Jönköping. Det kan möjligt-
vis lyfta upp sådana frågor. Jag vet inte idag. Men kanske, om vi ska vara positiva
(som kan vara nu), var det ändå ett frö, som planterades i Synoden och det tog 10-12
år innan man var mogen att ta itu med det. Jag vet inte.
Delar av utbildningsfrågorna har tagits itu med bra. Alltså vi har i det kateke-
tiska året utvecklingen av stödet för kateketerna. Vi har hela den här frågan med
Newman-institutet. Men jag tror att det hade kommit till ändå. Nu kan man ha det
som ”intäkt”. Det var ju det som Synoden sa, när jesuitfäderna satsar så generöst
och bra på det. Men det hade i alla fall hänt. Det vi inte, när det gäller utbildningen,
har tagit tag i, det är frågan just inte enbart ett erbjudande av utbildning utan
också: vad är det vi som kyrka ska kräva av våra medarbetare för att utföra olika
uppdrag i kyrkan? Alltså nu tar vi frivilligarbete. Efter ett tag kommer vi på att vi
kanske skulle ha en utbildning. Och då är man inte så mycket motiverad, för den har
man redan gjort, den här saken i 4, 5, 6 år. Skulle vi i stället säga att de här uppgif-
terna är så viktiga, så att man måste ha en kunskap om dem för att utföra dem, då
skulle man också kunna göra det bättre, man skulle ge dem en större vikt och
betydelse i församlings- och kyrkolivet. Men där har vi den systematiska delen av det
hela och dit vi har inte kommit än.
Jag tänkte nu att jag ville komma tillbaka till det här problemet med de natio-
nella missionerna och problemet om det finns ”församlingar i församlingen”?
Synoden tog ju upp problemet …
288