Hans Harald Isop - Philosophisch-Theologischen Hochschule SVD ...

369
370
371
372
373
374
375
376
377
378
379
380
381
382
383
384
385
386
387
388
389
390
391
392
393
394
395
396
397
398
399
400
401
402
med läran om kyrkan att göra, eftersom jag skriver min avhandling inom syste-
matisk/dogmatisk teologi?
Detta, att biskopen valde Emmausberättelsen som relief till det hela så att säga, som
utgångspunkt till det hela, det ska man inte undervärdera och inte bara tro att det
var något som han bara kom på, utan det finns en rätt djup tanke kring det. Det är
nämligen att Emmausberättelsen handlade faktiskt om två lärjungars samtal om det
som hade hänt eller det som hände i Jerusalem, det man hade svårt att sätta riktigt
ord på. Vad hade hänt och vad kommer att hända? Och att egentligen så går inte det
pusslet ihop för dem förrän de möter någon som de egentligen inte riktigt känner
igen. Men när han bryter brödet, upptäcker de att det Kristus själv. Och med det
menar jag, att det var viktigt att ha den berättelsen. För att man kan diskutera
åsikter och strukturer, utbildningsprogram hur mycket som helst, om man inte
förstår att utan eukaristin eller utan att samlas kring Kristus, så ger det ingenting
och det ger inte heller den rätta förståelsen. Jag säger här precis samma sak som
kardinal Kasper sa i sitt föredrag i Sverige för drygt en månad sen, när han talade
om ekumenikens framtid. Han sa: Vi måste betona den andliga ekumeniken! Inte
som somliga tror, att ekumeniken skulle bli ännu mer flummig, utan faktiskt att
ekumeniken bygger på att vi faktiskt går under det som är synligt. Och det är faktiskt
det som förenar oss. Och det var viktigt för Brandenburg att tänka på, att vi måste
komma ihåg detta i vårt stift också. Jag tror att det också var genom att vi följde
synodveckorna som vi gjorde, med både reflexion, eukaristi och synodpub, så att vi
inte fick den här konfrontationen som andra har råkat ut för.
Jag kommer ihåg att till avslutningsfesten på Vadstena slott delades ut en öl
med biskop Hubertus etikett …
Ja, Hubertus-ölet…
Ja, det var den roliga delen. Sen var det ju faktiskt en händelse i sig ”På väg till
Emmaus”, att vi liksom möttes, olika grupperingar, lekmän och präster och
andra observatörer, alla som var där, ja var också i en gemenskap, där man
trots alla svåra frågor som fanns och som finns, där man bad tillsammans och
där brödet bröts.
292