Hans Harald Isop - Philosophisch-Theologischen Hochschule SVD ...

503
504
505
506
507
508
509
510
511
512
513
514
515
516
517
518
519
520
521
522
523
524
525
526
527
528
529
530
531
532
533
534
535
536
7) Kan stiftssynoden i Vadstena 1995 enligt din uppfattning betecknas som
ett slags ”spegelbild” av Vatikanum II?
Ja, i miniatyr, se fråga 3.
8) Tycker du att det fanns ett samband mellan påvens besök 1989 i Sverige
(och i Norden) och Synoden 1995 och varför?
Jag förmodar det men kan inte peka på något.
9) Vilken roll – tycker du – spelade stiftets biskop, Hubertus Brandenburg,
både i den "synodala processen" och efteråt?
En helt central roll, pådrivande, samlande, omistlig.
10) Vilka eventuella förändringar kan enligt din mening utrönas i den
katolska kyrkan i Sverige efter Synoden? (Jämför även kyrkans och för-
samlingarnas situation 1995 och idag, 2007, där vi bl.a. har en svensk
katolsk stiftsbiskop och karmelit, biskop Anders Arborelius, och där
Svenska kyrkan och staten definierad om sina relationer).
Jag tror att stiftet blivit mer integrerat och att “familjekänslan” ökat, inte minst ge-
nom stiftsvallfärder, jubileumsfirande mm.
11) Vad tycker du betyder stiftssynoden för katoliker och även för andra
kristna i Sverige idag?
Svårt att peka på särskilda drag, men jag tror den samlade erfarenheten av synoden,
med för- och efterarbete, har betytt en hel del för integrationen av stiftet. Att
synoden inte blev en polarisering mellan lekmän och präster som i vissa länder, att
vi med få undantag sluter upp kring vår biskop och har en stark gemenskap i stiftet
är något som synodsarbetet, före under och efter, i någon mån bidragit till, tror jag.
296