Samhällets barn - Läs en bok

och enkla prydnadssaker. Det fanns också ett fönsterbord
med en krukväxt på och på bordet låg också en bibel och
en psalmbok och ett par glasögon.
Vid sidan om detta bord fanns en gungstol och en
korgstol, den senare blekt och nött av tidens tand. Vid ena
väggen stod en spinnrock.
– Spinner tant eller är den bara som prydnad?
Innan Josefin svarade rättade hon Hans talesätt:
– Du skall inte säja tant åt mej. Härnere säjer vi alltid
mor när vi tilltalar gamla eller äldre kvinnor. Så jag ber att
du i fortsättningen tilltalar mej mor. Det tycker jag låter
vackert. Jo, visst spinner jag må du tro och jag skall lära
dej att karda ullen så skall vi sitta tillsammans om vinterkvällarna
och arbeta och ha det skönt. Eller hur? sade
Josefin och klappade Hans på axeln och han nickade
instämmande.
– Vad är det där för något? frågade Hans och pekade på
en stor tingest som hängde på väggen strax innanför dörren
till köket.
– Det är ett värmeelement och det får sin värme från en
eldstad i köket och det är en nymodighet som Abel satte in
när han byggde huset. Det är många i byn som har retat
honom för det. Och själv tycker jag inte om dä, jag är rädder
för dä för ibland så koker dä och hela huset skaker, men
visst ger det en god värme om vintern men det gör också
kaminerna.