Samhällets barn - Läs en bok

men han vågade inte somna med tanke på vad som kunde
hända om Karl vaknade. Men han måste ändå ha Slumrat till
ett tag för plötsligt kände han hur Karl höll På att stoppa om
honom. Hans tittade upp och såg hur Karl ivrigt bäddade med
tidningar och annat papper runt om honom. Karl förstår nog
att jag är sjuk, tänkte han, och vill på det här sättet se till att
jag inte blir kall och fryser. När Karl såg att Hans var vaken,
försökte han säga något, men ljudet som kom ut var omöjligt
att uttyda.
Tidningarna hade tagit slut och Karl såg sig om efter något
annat att täcka honom med men fann inget. Han gick fram till
dörren och försökte öppna den. Han ruskade och bultade men
den gav sig inte, så han började sparka på den samtidigt som
han gav ifrån sig ett ilsket ljud. Hans blev rädd, han hade
aldrig sett Karl så här förut. Trots den höga febern klev han
upp ur soffan och kände sig som ett träd om hösten,när allt
papper föll av honom. Han måste få Karl att lugna ner sig och
lyckades med det efter en stund.
Så gick det upp för Karl att Hans var uppe ur soffan så han
tog honom i armen och förde honom tillbaks. Hans följde
villigt med och kröp ner igen. Så började Karl återigen stoppa
om Hans med tidningarna. När det var klart gick han fram till
spisen för att lägga in mer ved. Osäker och fumlig stod han
länge, innan han fick upp spisluckan och började röra om med
spiskroken. Stora glödbitar föll nu långt ut på golvet. Han
stod som paralyserad och tittade på de rykande bitarna framför