Samhällets barn - Läs en bok

estämd ritual och ett bestämt mönster. Först sträcktes
händerna fram med ovansidan vänd till avsyning. Sedan
vändes handflatorna upp och därefter underarmarna och
armbågarna och sedan synades halsen, höger öra, vänster öra
och slutligen nacken och ibland fick någon andas ut för att
kontrollera om tänderna hade borstats. Om någon hade slarvat
med tvättningen eller inte torkat sig riktigt torr, återvisades
han med ett kraftigt tag om nacken och fick göra om det hela
igen och sedan ställa upp sig för ny kontroll. Som straff för
slarv kunde det leda till att när alla var färdigtvättade, så blev
det till att städa tvättfaten, torka golvet och putsa mässingskranarna
eller också kunde anteckningsboken komma fram
och ett eller ett par streck fördes in i boken.
Tiden fram till klockan åtta då lyset släcktes fick pojkarna
ligga och läsa en bok, men absolut inte prata med varandra.
Det var alldeles tyst på salarna och endast prasslet av någon
tidning eller bok hördes då bladen vändes. Nu kunde Hans se
det som Mojen tidigare under dagen berättat för honom. En
del av grabbarna hade något att säga varandra och de
bokstaverade med sina fingrar ord och meningar på de
dövstummas alfabete. När ett ord var färdigt markerade man
detta genom att gnugga handflatorna mot varandra och sedan
började man med nästa. Hans såg att en del hade övat upp en
väldig snabbhet och han insåg denna första kväll betydelsen
av att snabbt lära sig detta kommunikationsmedel. Rulle, som
hade sängen bredvid, såg hur Hans med intresse följde