Samhällets barn - Läs en bok

– Föreståndaren, naturligtvis, svarade hon.
– Jag kan berätta hur det gick den gången när jag berättade
om förhållandena för min fosterfaster. Kan du gissa vad som
hände? frågade han och spände ögonen i henne. Han gav mej
en utskällning och sedan hamnade jag på prygelbänken. Så
blev det med den utredningen. Om du visste vad jag hatade
Föris efter det men jag fick tillfälle att hämnas när jag hällde
ut ett bläckhorn på deras salongsmatte under en städning. Står
det något skrivet om det i din pärm? Det kändes djävligt
skönt måste jag säga, även om jag ännu en gång hamnade på
prygelbänken och slogs blodig.
– Snälla Hans, förskona mej från grova ord och svordomar.
Jag är en religiös människa och tål inte höra svordomar.
– Skräcködlan var också religiös, men akta dej vad djävlig
hon kunde vara.
– Jag ber dej, vädjade hon igen.
– Inte för att jag vet vad det är som skall ordnas upp som
du skrev om i brevet. Var det bara för att ställa mig till svars
för de klagomål som var rapporterade, så kan jag snart åka
hem, men innan dess skall du lyssna på mig ännu ett tag. Jag
har mycket att berätta och jag har länge väntat på det tillfället
att för någon på barnavårdsnämden kunna få berätta hur jag
haft det. Du måste lyssna på mig! sade han upphetsat.
Ester förstod att hon inte hade något val.
– Nu har du fått reda på tillräckligt om pojkhemmet. Nu
går jag över till tiden i Småland, där jag blev utnyttjad som