Samhällets barn - Läs en bok

till tåget för att marera platser så de inte skulle behöva riskera
att stå under de drygt fyra timmar som resan tog.
När Hans stod i kön och lyssnade till det öronbedövande
sorlet, gick tankarna tillbaka till tidigare resor han gjort
härifrån. Han mindes tydligt hur han som femåring skrikande
hade släpats av en vilt främmande människa genom vänthallen
för att överlämnas till sina första fosterföräldrar. Hur han som
en sista åtgärd, i tron att få återvända hem, hade pissat på sig.
Han tyckte att de förtvivlade ropen på hjälp ännu ekade under
dessa höga valv. Han mindes också då han tillsammans
med några pojkar skulle transporteras till Småland och okända
öden. Han såg även klart framför sig synen av den unga
mamman som gråtande lämnade ifrån sig sin lilla flicka som
också skulle med på resan.
Han rycktes ur sina drömmar när kön plötsligt började röra
på sig, spärren hade öppnats och de kunde gå ombord på tåget.
Det var överfyllt av julresenärer sola skulle hem till sin
landsbygd under några dagar, en bygd där många nyligen hade
ryckts upp ifrån och nu sögs in i storstadens krav på deras
arbetskraft. Hjulen dunkade monotont mot skenskarvarna och
sjöng en sång som lät som hem, hem, hem. Tänk att han var på
väg tillbaka till den plats där han hade en del av sin barndom
förankrad, tänkte han när han satt och lyssnade till skenskarvarnas
ljud.
Efter tågresan måste de byta till buss för att ta sig några
kilometer utanför staden. När de klivit av bussen och kom