Samhällets barn - Läs en bok

– Vill Hans Danielsson komma fram.
Som i en dvala hörde Hans sitt namn ropas upp. Han satt
kvar. Det kunde inte vara honom prästen kallade på. Inte kunde
han vara bäst. Det hade han aldrig varit förut. Oftast hade han
fått veta hur dålig och oduglig han var. Det här kunde inte
vara sant. Han hade nog hört fel. Det var bäst att sitta kvar,
inte gå fram och göra sig löjlig.
– Hans, kom fram då, ljöd en röst betydligt mildare än den
som nyss ropat upp hans namn. Det här var en röst han kände
igen och lärt sig tycka om, det var Guns.
Nu kom Hans till medvetande. Han reste sig hastigt och
skyndade fram till katedern och lyssnade ivrigt till prästen
när han läste upp betyget.
– Det här är ett mycket fint betyg, sade prästen när han läst
färdigt. Det kan du studera vidare på och kom-ma långt här i
livet pojk, om du bjuder till.
Hans funderade över hur det skulle gå till. Vem skulle betala
hans studier? Hela hösten och vintern hade Abel jämrat sig
över utgifterna för de skolböcker han behövde. Av det förstod
han att vägen till vidare studier nog var stängd för honom,
trots prästens välme-nande ord.
– Så har skolrådet beslutat att till dej Hans utge klassens
enda premie, i form av en bok, för dina fina uppsatsskrivningar.
Jag har själv läst en del av dom, sade prästen och överlämnade
boken till Hans.