Samhällets barn - Läs en bok

vidbrättade hatt för assistenten och frågade:
– Är det möjligen ni som kommer från Stockholm, som
jag skall hjälpa te mä att placera ut barnen?
Assistenten neg djupt för den åldrige mannen och
svarade:
– Ja, vi kommer från Stockholm och jag har blivit upplyst
om att någon skall komma och möta oss vid tåget och hjälpa
oss.
Mannen tog en del av bagaget och bar fram det till en
bil som stod vid stationshusets ena gavel.
– Är ni härifrån Ljungby? frågade Gun.
– Nej, jag kommer från en socken nåra mil härifrån och
jag är bonde men jag är också barnavårdsnämndens vice
ordförande där hemma, svarade mannen under det han
lastade in väskorna i bagageutrymmet.
Två väskor fick inte plats utan dessa surrade han fast
bakpå bilens pakethållare och täckte sedan väskorna med
en gammal vaxduk.
– Vi skall först åka och lämna av den lilla tösa te en
familj i närheten av sjön Bolmen, fortsatte han.
Så rullade bilen iväg över det småländska höglandet på
sönderregnade och leriga vägar och vindrutetorkarna förde
en hård kamp med att hålla vindrutan fri från vatten..
Det var en ung familj som flickan lämnades till. De tog
emot henne med en översvallande glädje, hon fick mat och
torra kläder och snart låg hon i en säng som var så fin som