Samhällets barn - Läs en bok

Pojkarna hade kommit in i matsalen och intagit sina
bestämda platser. Hans hade blivit anvisad en plats i
verandadelen och kunde från sin plats beskåda den vackra
utsikten.
– Så läser vi bordsbönen, sade Gorillan, nu med lite mjukare
röst.
Pojkarna knäppte sina händer och alla hade blivit lärda att
rikta blicken mot Kristusmotivet på väggen. En talkör med
olika nyanser hördes monotont och utan inlevelse läsa:
– Gode Gud, välsigna maten. Amen.
Och man hade ytterligare fullgjort en av morgonens ritualer.
Några pojkar hade innan de andra kom in dukat fram maten
på borden. Framför dem stod nu dagens första mål. Hans
betraktade vad de skulle äta. Framför honom stod en tallrik
med varm mjölk med ägg i. Mjölken hade under tiden den
stått framdukad skinnat sig. Vid sidan av varje tallrik låg en
hård smörgås med ett tunt lager margarin på, men utan pålägg.
Hans betraktade länge denna främmande maträtt. Han såg på
sina bordskamrater och av deras miner att döma och av det
sätt på vilket de åt, förstod han att de inte tyckte om detta
morgonmål. Hans tog några skedar av äggmjölken och fick
då med större delen av den hinna som bildats på mjölken. En,
två, tre skedar, sedan gick det inte längre. Den varma mjölken
med de äckliga gula äggresterna som simmade omkring kväljde
honom. Han lade ned sin sked och sade några ord till sin
bordsgranne men fick inget svar, utan möttes bara av en stum