Samhällets barn - Läs en bok

och svinhus. Mjölkmaskinens rytmiska ljud blandade sig med
kornas ivriga tuggande på sitt efterlängtade foder. Ibland
rasslade halskjedjorna häftigt när osämja uppstod om någon
hötapp som de försökte att stångas om. Ibland kunde någon
ko bli irriterad när sugkopparna sög fast i en öm spene och då
kunde han få en spark så han stod på huvudet i båset.
Han måste stiga upp tidigt varje morgon. Redan klockan
fem skrällde väckarklockan från sin plats på en stol långt från
utdragssoffan för att tvinga honom upp ur bädden, så han inte
skulle somna om. Han hade gjort det en morgon och den
morgonen ville han inte återuppleva efter den omgång av stryk
han fått av Arvid. Han rös till när han satte fötterna på det
kalla cementgolvet. Riktigt vaken blev han först när han tvättat
ansiktet i det kalla vattnet och torkat sig torr med den grova
handduken. Kläderna hade han alltid liggande under
huvudkudden, för att de skulle vara varma när han klädde sig.
Det gjorde han snabbt och skyndade sig sedan ut till knuten
för att pinka. Det blev något av en morgonritual och rutin,
lika säkert som han punktligt hörde morgontåget rusa fram på
sin färd till Stockholm.
Hästen skulle ha sitt foder och vatten, några vänliga
morgonklappar och ett par strykningar över mulen. Från
svinhuset hördes grisarna gälla skri. De krävde också sin tribut
innan de var lugna. Han ilade hastigt fram mellan de olika
göromålen för han visste att han måste vara färdig till klockan
sju, då mjölkskjutsen kom för att hämta mjölken till mejeriet.