Samhällets barn - Läs en bok

du snart på bordet som kokt eller stekt fläsk. Vi håller just på
och äter upp din föregångare.
Det goda fläsket hamnade i stan och kom aldrig på bordet.
Så länge det fanns grissuggor att äta så blev det deras kost. En
gång hade han beklagat sig över detta till en av sina läskamrater
men mötte ingen förståelse.
– Du ska vare gla så länge du inte behöver å äte fläske efter
en gammel galt. Fy fan för sånt fläsk!
Timmarna kröp sakta fram som sniglar och han kämpade
hårt med att hålla sig vaken. Plötsligt hörde han något som
prasslade bredvid sig i halmen. En liten mus skuttade fram,
tog sig upp i svinhon och stillade sin hunger. Han satt alldeles
stilla för att inte skrämma bort den. När den ätit färdigt satt
den på kanten av svinhon och putsade sin nos precis som en
katt. Han log åt den lustiga synen. Så tittade han över till den
sovande suggan och såg några små djur som hastigt rörde sig
bland hennes borst, det var svinlössen. Dom irriterade hennes
sömn, han förstod det genom ryckningar i huden.
– Dej plågar svinlössen och mej plågar lopporna när jag
ska sova, sade han till suggan.
Han hade slumrat till ett tag och väcktes av att ladugårdsdörren
for upp och Abel kom in. Det var morgon och
dags att börja morgonsysslorna. Lättad konstaterade han att
suggan inte hade fött några kultingar under tiden han sovit.
Han reste sig från sin obekväma ställning, ledbruten och frusen.
Nu skulle det smaka med något i magen och sen få lägga sig