Samhällets barn - Läs en bok

kyalitéer och priser. Vad han än visade, så tilltalade det inte
Abel. Han ville ju ha något billigare, så det blev lite pengar
över för eget bruk.
– Har du inge begagnat å återköpt? undrade han.
– Visst har ja dä, svarade skräddaren och öppnade dörren
till ett skåp där det hängde några begagnade kostymer. Bare
ja kan hitte nåen som passer pojken, han ä ju så liten te växta.
Tillsammans började de gå igenom innehållet och till slut
valde Abel ut en som inte såg alltför sliten ut.
– Den där måste ja no sy om en hel del, om han ska kunne
ha den, sade skräddaren tveksamt.
Hans satte på sig kostymen och efter en stunds provande
och uppmärkningar verkade skräddaren rätt nöjd.
– Den kommer no å passe pojken, men no ä då väl slitet.
Se så dä blänker i baken å dä kan ja inte göre nåe åt.
– Den duer, svarade Abel bestämt, å ingen tänker på om
den blänker lite.
En tid bestämdes då Hans skulle komma tillbaka för
slutprovning och då även köpa den vita skjortan och flugan.
När de lämnade skräddaren var Abel på mycket gott humör.
Nu hade han fått reda på hur mycket kostymen skulle kosta.
Det var en bra affär han gjort, det skulle bli pengar över.
– Jaha, då ska du få din förste kostym mä långe böjser å då
kan du känne dej som en riktier käär.
– Varför kunde jag inte få en ny kostym? frågade Hans
buttert.