Samhällets barn - Läs en bok

att stå upp, knäppa sina händer och tacka Gud för maten. Med
blickarna riktade mot Kristustavlan mumlade de fram:
– Tack gode Gud för maten. Amen.
Därefter sade Gorillan:
– Som kollektiv bestraffning för ert olämpliga uppträdande,
är nästa hempermission indragen och alla skall
istället som straffkommendering arbeta!
Hans låg ännu kvar på golvet, bedövad och bedrövad över
vad han upplevt denna första morgon på Eolshäll.
Han tänkte: “Vad är det för helvete jag kommit till? Vad
ont har jag gjort? När och hur ska jag komma härifrån?”
Han städade upp efter sig och när han kom ut till kokerskan
i köket, som genom serveringsluckan både hade hört och sett
vad som pågått i matsalen, sade hon:
– Stackars pojke, jag förstår dej, det är sannerligen ingen
god mat ni får börja dagen med. Vi har våra order att ni skall
ha den för det lär vara både billigt och nyttigt, men god är den
sannerligen inte.
Assistenten hade i matsalen delat ut sina order till var och
en och talat om vad de skulle arbeta med under de närmaste
timmarna. Rulle, en rumskamrat till Hans, hade fått order
att under förmiddagen lära honon att bädda sin säng. När
Hans kom ut ur huvudbyggnaden stod Rulle och väntade
på honom.
– Fy fan för den där djävla Gorillan, sade Rulle.