Samhällets barn - Läs en bok

sitt liv. I kapprummets ena ände stod en liten svart kamin
med sirligt utformad lucka och den skulle till vintern sprida
värme i rummet. Ett svagt sorl av röster trängde ut från
skolsalen. De avbröts ibland av lärarinnans något starkare
röst när hon undervisade. I denna skola undervisade en
lärarinna samtidigt fyra klasser, det var klasserna tre till
sex.
Abel knackade lätt på dörren ett par gånger innan någon
hörde honom och kom och öppnade. I dörren uppenbarade
sig skolans lärarinna, Gun Gunnarsson, en
medelålders rätt kraftig kvinna med en ansenlig hårknut i
nacken, ett tecken på att hon tillhörde ett av socknens
frireligiösa samfund. När Hans såg sin lärarinna kom han
osökt att åter tänka på de religiösa systrarna på Eolshäll
och en obehaglig känsla for åter igenom honom inför denna
upptäckt. Vad väntade honom?
– Jag är här med en Stockholmspojke som har ett år
kvar att gå i skola. Jag hoppes att det finns nåen plats för
honom.
Lärarinnan såg en aning förvånad ut.
– Jag har inte fått något meddelande om att det skulle
komma någon mer pojke till skolan, men visst har vi plats
för honom, sade Gun. Välkommen och vad heter du?
–Jag heter Hans Danielsson, svarade Hans och bockade
djupt.
– Här är hans betyg och nåre böcker, sade Abel och