Samhällets barn - Läs en bok

Hans var jätteglad över att, han hade hade lyckats så bra,att
komma över den röda linjen med bred marginal.
Föreståndarens expedition låg i anslutning till matsalen, så
några dagar efter testen öppnades dörren till expeditonen.
Pojkarna som nu intog sin middag uppmanades att avbryta
sin måltid. Allas blickar riktades nu mot dörren där föreståndaren
stod och framför sig hade an Mumlan, en liten pojke
med talbesvär.
– Här har vi en pojke som har testats och kommit under
det röda strecket på tavlan.
När föreståndaren sagt detta lämnade han pojken och
försvann in på expeditionen. Där stod Mumlan ensam och
tittade ner i golvet med svullna rödgråtna ögon. Huvudet
vickade häftigt i sidled i korta spasmiska ryck-ningar som alltid
när han blev nervös och orolig. När han hämtat sig något efter
den förnedrande behandlingen intog han sin plats vid
matbordet och skyndade sig att äta av den kallnande maten.
Nere i trädgården fann Hans Mumlan, där han gömt sig
bland några bärbuskar.
– För fan Mumlar, hur bar du dej åt att komma under det
röda strecket? Du som verkar vara så klipsk.
– Akta’re vad rädd jag blev när jag kom inpå expeditionen
och doktorn började ställa konstiga frågor till mig, så jag fick
inte fram ett ljud, sade Mumlan. Då trodde Föris att jag jävlades
och började skrika och gå an. Då började jag att stamma som
jag gör när jag blir skiträdd. Doktorn försökte lugna ner mig