Samhällets barn - Läs en bok

diska och städa matsalarna och köket. Middagsdisken var den
drygaste eftersom det då var dubbel uppsättning av tallrikar
för femtio grabbar plus personalen.
När Hans och en grabb jobbade i köket och det var dags
att börja med disken, fick de brått att först gå till personalens
matsal och duka av. Här kunde de förse sig med rester av den
goda maten som serverades där och som var helt annorlunda
än deras egen mat. Det var visserligen förbjudet att ta något
av de rester som personalen lämnat, men frestelsen var ofta
för stor för att kunna låta bli. Den här dagen var Hans ivrigt
upptagen med att tillgodogöra sig några lämnade matrester
från en tallrik, då han träffades av en rungande örfil.
– Vad tusan tar du dej till med,pojkspoling? utbrast Vera,
en av kokerskorna.
Hans skyndade sig lite skamset att duka av bordet och bära
ut tallrikar och bestick till diskrummet, men förbannade Vera
för örfilen.
Diskrummets ena vägg dominerades av en diskbänk utförd
i kopparplåt. Här hade Vera gjort iordning diskvattnet som
ångade hett och här arbetade Hans och hans kompis med disken
så att deras händer lyste röda som ett par kokta kräftor. Hans
bar ut den stora och ganska tunga knivlådan i köket. När han
kom ut i köket fick han syn på Vera som, med ryggen vänd
mot honom, arbetade med något vid en bänk. En idé dök
plötsligt upp i Hans huvud och innan han visste ordet av lät
han lådan med en skräll falla i golvet som hämnd mot Vera.