Samhällets barn - Läs en bok

månadslön till dagpenning så blev den dryga sextio öre,
men så hade han ju mat och husrum och kände sig nöjd.
En morgon, när Hans hade ätit den obligatoriska stekta
sillen samt gröt och mjölk, en kost som han lärt sig tycka
om, eftersom den var god och vällagad, sade mäster till
honom att gå till det vita båthuset som låg rätt nedanför
Slottsparken. Han skulle ösa ur roddbåten och göra den
ren, för friherrinnan hade beställt en liten roddtur på sjön
Kolsnaren. Hans protesterade högljutt inför denna order.
– Mäster får sätta mej till vilket arbete som helst, men
inte detta. Den enda båt jag rott var en hemmagjord. ekstock
när jag var i Småland. Att ro friherrinnan klarar jag aldrig
av.
– Friherrinnan brukar bara vilja ha en liten kort tur och
det klarar du säkert av. Båten är lätt att ro. Kom ihåg att
vara artig emot henne och svara hövligt på hennes tilltal
och svär inte, förmanade mäster.
Med tunga steg gick Hans bort till båthuset. Fan också,
nu kommer det att gå åt helvete för mig och jag kanske inte
får vara kvar här längre om jag inte klarar av båtturen fint,
småsvor han hela vägen till båthuset. När han hade öst ur
och gjort båten ren, gick han upp i buskarna för att pinka
och medan han stod där fick han syn på hur friherrinnan
kom på grusgången och hade med sig två stora hundar.
Kvickt lämnade Hans buskaget under det han svor till.