Samhällets barn - Läs en bok

– Sådana dumma frågor svarar jag inte på. Vad är det med
dej Hans, jag känner inte igen dej? Nu talar vi inte mer om
det!
Det var första gången han sett Gun så arg och upprörd.
Han ångrade att han ställt frågan. Han ville ju inte bedröva
henne, hon som alltid varit så hygglig mot honom. Han hade
svårt att möta hennes blick resten av dagen. Frågan om hur
grodor blir till förblev obesvarad. Om Gunnar hade fel eller
rätt visste inte Hans och han brydde sig inte om att fundera
längre över den saken.
Någon tid efter denna händelse skulle Hans omedvetet
komma att åter bedröva sin lärarinna.
Förberedelserna inför examensdagen pågick inom olika
områden. Man övade in sånger, lärde in några stycken ur en
läsebok och några dikter som skulle framföras. Dessutom hade
varje elev i sjätte klass fått var sitt stort vitt ark av styvt papper
som de skulle göra en teckning på. Dessa skulle sedan hängas
upp som dekoration i skolsalen. Eleverna fick fritt välja vad
de skulle rita.
Teckning var inte Hans starka sida. Han bävade inför
uppgiften att rita något så stort som ytterligare skulle framhäva
hans brister. Vad skulle han rita för något? Han funderade
länge och väl, till och med sneglade efter vad hans
bänkkamrater hade hittat på men det var till ingen hjälp. Efter
moget övervägande kom han fram till att försöka rita en gumse.
Det var något som han trodde sig kunna klara av.