Samhällets barn - Läs en bok

ett par floler svarade för dansmusiken. För första gången
vågade han sig upp på Parkens dansbana, men han dansade
bara med Gudrun. De svävade fram över tiljorna och likt de
vuxna höll de hårt om varandra ochdansade
kind mot kind.
Sent om natten lämnade de Parken och såg en augustimåne
kämpa med några moln. Ibland bröt den sig fram och det
skarpa skenet gav natten en trolsk prägel. De kände att de
ville vara tillsammans hela natten.
Gudrun kunde ju inte följa med upp på rummet, så vart
skulle de ta vägen? Snart hade de dock letat sig upp på stallets
skulle och det doftande höet. Här kunde de vara ostörda. Lite
fumlande och ovana famnade de om varandra, nojsade och
skrattade lite osäkert inför vad de båda eftersträvade.
Omedvetet tändes och vidareutvecklades en trånande låga i
deras unga sinnen och de nedärvda instinkterna lockades fram.
För första gången för dem båda tömde de kärlekens ljuva
bägare till botten och somnade ljuvt i varandras famn.
En stråle av morgonsol letade sig in mellan ett par bräder och
väckte Hans. Han såg på Gudrun, så lycklig hon såg ut där
hon låg och sov. Lite blygt vågade han ge henne en lätt kyss på
den fräkniga kinden.
Hon vaknade, tittade på honom och småskrattade medan
hon satte ett finger på hans mun.
– Vad gjorde du med mej i natt?
– Vad gjorde vi i natt, skrattade han tillbaka. Det var du