Samhällets barn - Läs en bok

höra ljudet från högtalaren gemensamt.
Ryktet om att radion kommit till byn spred sig snabbt.
Nästan varje dag gjorde sig någon ett ärende till Abels för
att se och höra detta tidens underverk. En del lämnade huset
ruskande sina huvuden och förkunnade att detta kunde
aldrig gå i väl i längden. Det var att sätta sig upp mot
Skaparen och skulle säkerligen drabba dem på något
våldsamt sätt.
Abel hade träffat grannarna Johan och Lotta, och berättat
om radion. Det dröjde inte länge förrän de kom över. Lotta
hade dagen till ära satt på sig ett rent förkläde och huvudduk,
men Johan var lika skitig som vanligt och snuset rann ur
mungiporna.
– Vi skulle väl se å höro på dä däringa unnerverke du ha
tale om, sa Johan.
– Gu förlåte vår nyfikenhet, föll Lotta in, samtidigt som
hennes blick begärligt for mot spisen och kaffepannan.
Abel förde in dem i kammaren och beskrev sakkunnigt
underverket och slog på radion så rummet fylldes av ljud.
Johan som hörde lite dåligt, gick fram till apparaten och lade
örat intill.
– Där ha du inte lju, utbrast Abel och pekade på högtalaren
uppe på väggen, dä har du där.
Johan såg misstänksamt på tingesten på väggen men hörde
inte bättre för det.