Samhällets barn - Läs en bok

Mellan trädstammarna speglade sig sjön och genom det
öppna fönstret hörde han lockropen från några sjöfåglar.
Bäst han satt med sina funderingar och njöt av utsikten,
hörde han steg utanför på loftgången. Dörren öppnades och
in klev en lång, redan solbränd, grabb,
– Hej! Jasså du har äntl igen kommit. Vi har väntat på
dig i flera dagar. Jag het er Sven, sade han, och räckte fram
sin hand. Vad heter du?
– Jag heter Hans Danielsson och är femton år, svarade
Hans och bockade.
– Då är jag tre år äldre än du, sade Sven. Hoppas vi
ska trivas ihop.
Så slog han sig ner och berättade om Skenäs och trakten
och hur det var att arbeta här. Hans i sin tur hade mycket
att fråga om.
– Har du någon cykel med dig? frågade Sven.
– Nej, jag har bara en väska med kläder i.
– En cykel måste du ha om du ska kunna komma ut
och ha lite roligt och kunna träffa flickor, skrattade Sven,
för här i Vingåker ska du se är det gott om den varan. Det
finns en stor syfabrik i Vingåker.
– Hur ska jag kunna få tag i någon cykel på min lön
om tjugo kronor i månaden?
– Det ska jag hjälpa dig med. Jag ska köpa dig en
begagnad och så betalar du till mej och så ska jag visa dej
hur du kan plocka daggmask i trädgården om nätterna och