Samhällets barn - Läs en bok

Dröm blir verklighet
Spårvägens karta kom åter till användning när Hans for
till Östgötagatan. Han fann ganska snart huset han letade
efter. I den svagt upplysta förstugan kunde han läsa Krister
Larsson på en glänsande mässingsskylt. Bakom denna dörr
bodde de människor han längtat så mycket efter. Hjärtat
bultade intensivt. Det kändes som om det höll på att tränga
ut ur kroppen. Samtidigt kände han något tjockt i halsen.
Det var tårar av glädje som ville få utlopp, han svalde flera
gånger. Tänk att den stunden är kommen när jag ska återse
dem som är förknippade med så många vackra och ljusa
barndomsminnen. Kommer de att minnas mig? Hur kommer
de att ta emot mig, tänkte han. Kroppen skakade som i
frossa av spänning och sinnesrörelse. Innan han förde den
darrande handen till ringledningsknappen, torkade han bort
några tårar som letade sig fram ur ögonen. Han tryckte på
knappen och det hördes en skarp signal inifrån lägenheten.
Det tycktes ta en evighet innan han hörde någon närma sig
dörren.
Dörren öppnades och där stod en lång, smal kvinna och
log vänligt mot honom. Det var moster Ester, äldre men ändock
sig lik. Under en stunds tystnad stod de och betraktade varandra.