Samhällets barn - Läs en bok

som var den modigaste av oss, annars hade det nog inte blivit
något av.
– Jag är ju lite äldre än du.
När hon sagt detta kramade hon honom hårt och gav honom
en lätt kyss. Lågan från nattens svärmeri hade inte slocknat.
Den flammade åter upp och väckte nya lustar till liv. Innan de
lämnade sitt hödoftande nattläger smakade de åter på kärlekens
ljuva dryck som var ung, frisk och stark.
Den nyvunna kärleken och lyckan han fått smaka på gjorde
honom yr. Han märkte en förvandling inom sig. Hatet och
bitterheten som han burit på så länge, gav sig inte på samma
sätt tillkänna nu när livet gett honom en ny mening och dimension.
Glädjen grumlades endast av Ile
Hans undran om hur länge han skulle få ha det så här. Hur
länge skulle han få stanna på Skenäs? Skulle han få stanna
över vintern eller skulle han snart ryckas bort härifrån?
Så en morgon kom beskedet. När han kom upp till slottet
för att äta frukost låg ett meddelande vid hans tallrik. Han
skulle uppsöka bokhållaren.
– Fan också, sade han, nu får jag nog inte vara kvar här
längre..
– Det är för djävligt, sade både Sven och Martin som kände
till Hans bakgrund, nog kunde de väl hitta på något arbete
under hösten och vintern så du slapp åka tillbaka. Baronen
och friherrinnan är ju rika som troll, nog skulle dom kunna
hjälpa dig.