Samhällets barn - Läs en bok

lika förödmjukad och förnedrad som han känt sig när han sökte
prästens hjälp med att skriva till “Kungs”. Den som till sist
accepterade honom var en byggmästare som byggt ett nytt
hus. Där fick han hyra en modern lägenhet om ett rum och
kök till en kostnad som inte stod i överensstämmelse med hans
inkomst men han hade inget annat val.
Vid nyss fyllda tjugo flyttade Hans in i lägenheten
tillsammans med Linnea. Möbleringen blev verkligen
spartansk, eftersom bosättningslånets storlek om 800 kr fick
bestämma vilka möbler de hade råd med. Men glädjen och
lyckan kände inga gränser när de för första gången satte
fötterna under eget bord och åt från egna tallrikar. Det enda
som grumlade deras glädje var vetskapen om att de egentligen
inte hade råd med att bo på det viset. Han var för ung, hade
inte inkomster som var anpassade till att försörja en familj.
Han var enligt gällande avtal ännu inte berättigad till full
betalning.
– Jag ska gå upp till chefen och tala med honom om en
bättre lön, sade han lugnande till Linnea. Han hjälpte mej en
gång tidigare och han är bussig och förstående.
Åter stod Hans framför chefen och redogjorde för sin situation
och vädjade om bättre lön. Chefen lyssnade även denna
gång lugnt till hans framställan, sög några extra kraftiga tag
på sin fräsande pipa, blåste ut ett par moln av rök mot taket
och såg med sina milda ögon på honom.
– Förra gången du var här, var du ensam, fattig och hade