Samhällets barn - Läs en bok

sina kläder som hon haft under dagen, sökande efter någon
loppa som irriterat henne. Under en sådan procedur kunde
Hans ibland höra henne utbrista:
– Nu ditt lilla kryp har du bitit nog,
Och så krossade hon vant loppan mellan sina naglar.
Snart satt hon i sin säng med blicken riktad mot Kristusbilden
i oljetryck som hängde ovanför värmeelementet. Hon
knäppte sina händer och bad sin aftonbön och ibland ljöd
en klar men något skälvande stämma ut över rummet när
hon sjöng någon av sina älsklingspsalmer. Så vände hon
sig till Hans och sade:
– Nu knäpper du dina händer så läser vi Fader Vår
tillsammans.
Det gjorde Hans så gärna, dels för att han tyckte mycket
om Josefin och dels för att han innerst inne hade sin lilla
gudstro som han tillägnat sig i söndagsskolan.
Hans mindes med glädje den tid då tio till tolv barn
samlades om söndagarna i något statarkök och där fick
undervisning om biblisk historia och kunskaper om Jesu
liv och lidande. Det var en ladugårdskarl som undervisade
dem och han gladde dem också med att spela vacket på en
zittra.
De frön av kristen tro som i detta statarkök blev sådda i
Hans hjärta, de bar han med sig ut i livet, så det var helt
naturligt för honom att tillsammans med Josefin läsa Fader
Vår. Ibland bad Hans tyst för sig själv sina egna böner, i