Ph.d.afhandling Hanne Jørndrup - Syddansk Universitet

Journalistikens makt och möhligthet att legitimera sig själv saknar motstycke. När andrainstitutioner, t ex myndigheter och organisationer, vill avvärja kritik eller allmänt bättra på sin’image’ är de beroende av medierna (som kanske stått för kritiken och därmed produceret behovetav PR, som de sedan kan hjälpa till med någojn annan dag.) Medierna själva är däremot knappastberoende av någon annan ideologisk apparat. Debatten om massmedierna sker därför nästan alltidpå mediernas egna villkor, vilket som regel innebär att institutionsfrågor reduceras till personellerpolicyfrågor. 72Journalistikkens legitimering af eget udgangspunkt, institutionens logik, er både sket ved processerinternt i professionen gennem en standardisering af produkterne, fastsættelse af en række synlige ogusynlige normer og regler, der bevirker en ensretning af brug af genrer, forhold til tid og rum ogbegivenheder, og ved at denne standardisering bliver del af såvel journalistikken som omverdenensforventninger til institutionen. Eksempelvis bliver de journalistiske begreber om nyheder i samspilmed nyhedsmediernes daglige produktionscyklus også konsumenternes/ læsernes dagsrytme.Journalistikkens betydning for befolkningens verdensopfattelse er en anden konsekvens af den centraleog uantastede position institutionen har fået i det moderne samfund.”Det som gör journalistiken till ett problem, också för den kritiska forskningen, är den makt denutöver som en ”total institution”, som dygnet runt, år efter år, i en mängd medier och för miljonermännisko definierar verkligheten på sitt eget sätt och bidrar till att skapa dehändelser i stort ochsmått som utgör vår nutid och blir framtidens historia. Journalistikens makt härrör från densanningsregim den upprättat. Just genom att den förväntas producera sanningar tror vi inte att denhar med maktutövning att göra, men det är sanningsanspråket som ger den makt och effekter isamhället. Bl a gör den oss berörda 73 (Ekecrantz & Olsson:27).I institutionelle analyser af journalistikken beskrives journalistikkens magt og indflydelse i samfundetved netop denne forrang til at definere hvilke hændelser, der gøres til nyheder, som en beskrivningsmagt74 eller en definitionsmagt 75 . I Lunds bidrag til den danske Magtudredning betegner hanogså nyhedsinstitutionens betydning som magtfaktor i det danske samfund ved at beskrive nyhedsinstitutionensredigerende magt og karakteriserer den ved: Den redigerende magt er således hverkenen autoriseret statsmagt eller en fuldstændig uautoriseret modmagt 76Nyhedsinstitutionen har indflydelse på hvilke problemer, der tages op til diskussion og på hvilkenmåde det diskuteres, men journalistikken har gennem tiden ikke blot stået som den objektive betrag-72 S. 23 (Ekecrantz & Olsson, 1994)73 s. 27 Ibid.74 Ibid.75 (Lund, 2002)76 Ibid. (s.112)45